97 Ways To Mess Things Up

1.2

"Fy fan vad du ska få göra upp för detta" Skrattandes ignorerade Felix mina ord och tittade istället ner i sin svarta mobil där han låg på sängens överkast. På skärmen kunde ögonen urskilja hur han bläddrade genom Twitters flöde och vidare in på Instagram. Fingrarna flög vant över skärmen när han öppnade kommentarsfältet och tryckte ner bokstäverna. Det var mitt på dagen eller snarare morgon för honom då han nyss slagit upp ögonen. Faktum var att det var jag som hade väckt honom ur sin skönhetssömn då jag oförhappandes hade bestämt mig för att trakassera honom denna söndagsmorgon. Det hade som vanligt varit lätt att komma in i hans hus då Felix mamma kände mig väl och lät mig komma in genom dörren utan att Felix var vaken. Jag tackade henne då det gjorde de möjligt för mig att hoppa på honom i sängen till skillnad från hans perspektiv då han blev mindre glad. Vi var varandras motsatser när de gällde kapaciteten att sova. Jag somnade tidigt, gick upp tidigt. Han somnade sent och vaknade sent. Det var ett sort problem om vi spenderade natten hos den ena. Det slutade alltid med att jag väckte honom då jag inte orkade vänta på att han skulle vakna. Oftast kurrade magen av hunger och då fanns där inget tålamod över huvud taget.

När solen åter igen tittade fram bakom ett vitt fluffigt moln kisade ögonen för att undvika det klara ljuset som strömmade in genom fönstret. Även om jag hade varit vaken sedan klockan åtta i morse så hade ögonen inte riktigt vant sig vid ljuset. Klockan var nu efter tolv och lunchtid. Eller morgon för honom.

"Hör du?" "Det var hemskt" "Dem bråkade och var bara helt hemska" Tröttsamt slängde jag mig ner dramatiskt med handen på pannan bredvid honom. Runt omkring oss låg det ljusa färgglada kuddar som förlorade sin ursprungliga placering när vi försökte hitta en bra ställning. Blått, vita och ännu mera blårandiga fick sängen att likna ett hav i solljus.

"Maka på din rumpa" "Jag låg här först" Felix satte ut sin armbåge och putade mig åt sidan så att min tröja åkte åt sidan och med det började att skava.

"Men kan du inte vara lite snäll för en gång skull" "Jag hade en jobbig kväll igår tack vare dig" Jag försökte att låta sårad men det gick sådär när Felix kontrade med att lägga ifrån sig sin mobil och krama om mig istället.

"Förlåt förlåt förlåt Nora" Det var som om han var mitt lilla barn och jag hans nallebjörn. Armarna trycktes ihop över bröstet och värmen som transporterades från killens kropp gjorde att min värmdes upp alldeles för mycket. Den delen som linnet inte täckte upp mot nacken berördes av hans bara överkropp och snart började kroppen vrida på sig för att hitta en bekväm ställning. Jag hade alltid hatat sedan liten ålder att ligga på någons arm. Varken bekvämt för huvudet eller speciellt temperaturmässigt bra då det alltid i slutändan blev för varmt. Felix visste om detta men han tyckte enbart att jag var knäpp. Hur kunde man inte tycka om att ligga på någons arm och känna närhet?

"Ja okej du kan sluta krama mig nu" "Jag vill inte kvävas till döds"

"Nej det hade varit förskräckligt" Svarade han retsamt. Med ens lossades greppet runt min kropp och de vita linet. Hans kropp förflyttades tillbaka åter igen till positionen liggandes på rygg och sängen gungade automatiskt till vid rörelsen.
Den knack som sedan hördes på Felix sovrumsdörr fick oss båda två att skrämt rycka till och snart syntes hans mammas huvud i dörröppningen.

"Nej men se på er" "har ni det mysigt?" Felix himlade med ögonen och det var svårt från min sida att inte börja fnissa. Cecilia hade sedan våran uppvägt alltid kommenterat vårt förhållande och envisades fortfarande efter alla år som kompisar att vi var något mer. Vilket vi absolut inte var. En strikt enbart vänskap fanns där att slänga i brasan mellan oss två.

"Jag skjutsar din syster Felix till eran Far och sedan åker jag och tränar" "Mat tar ni från kylen och frysen"

"Finns det rester?" Felix ögon lyste upp vid tanken på att slippa laga mat när han ställde frågan. Själv tyckte jag den var onödig då jag mycket väl visste och han för den delen med, att det var jag som skulle genomföra uppdraget matlagning. Även om det innefattade rester.

"Ja rester" "Jag åker nu hejdå" Utan att vänta på svar drog hon ut huvudet ur dörröppningen och vände på klacken utan att stänga den vita sovrumsdörren.

"Stäng dörren!" Vrålade Felix och fick tillbaka ett: gör det själv från nedervåningen. Suckandes sträckte han tröttsamt på kroppen medan jag istället satte mig upp för att sedan kunna åla mig över hans ben och ner på golvet. Ett stönade ljud som signalerade att jag var tung lämnade Felix läppar.

"Sluta dumma unge" Kontrade jag med och gick över det kalla trägolvet i mina illrosa strumpor. "jag vill ha mat"

"Ät då" Nonchalant lade han åter igen huvudet ner på kuddens svala yta och blundade som om han försökte att somna om.

"Ja men du ska hjälpa till" Snabbt stegade jag tillbaka till sängens kant och tog tag i hans bara armar för att sedan kunna dra upp honom från sängen och havet av sängkläder.