97 Ways To Mess Things Up

1.1

Nästan irriterat och smått arg förde jag högerhanden så att tepåsen dök ner under ytan och sedan upp igen, i den vita kaffekoppen med rykande varmt vatten. Med hjälp av min andra hand höll jag mobiltelefonen mot ena örat och lade samtidigt all vikt på armbågen som var placerad på köksbänken i svart sten. I min ofrivilliga nonchalanta ställning försökte jag att inte bli allt för arg på Felix som pratade i telefonens andra ände.

''Så jag kan inte hjälpa dig'' avslutade han meningen av förklaring men lade sedan snabbt till ''men jag ska gottgöra dig sen, jag lovar!''

Jag hummade bara till svar innan jag la ifrån mig mobilen och satte den på högtalare för att med hjälp av båda händerna, kunna trycka ut vätskan ur södertets påse och slänga den vidare ner i papperskorgen. Det var svårt att inte bli lite irriterad på honom och situationen.

''Vilken svikare till vän jag har då''

''Bästa vän om jag får be'' Felix tillgjorda kyparröst hördes tydlig och jag kunde inte längre vara arg på honom. Ingen kunde vara arg på honom speciellt länge.

''Felix'' jämrade jag mig. ''De kommer begrava mig levande''.

Hans skratt hördes tydligt och jag tog försiktigt en klunk av det nu avsvalnade tet och förde blicken ut genom köksfönstret. Det hade börjat att skymma och himmelen skiftade i en svagt rosa och orange färg. Sommaren gick mot sin början och personligen var jag mer än överlycklig över att sommarlovet skulle invigas om mindre än en vecka. Att börja på en ny skola hade stått schemat tillsammans med att skaffa nya vänner och ett försök att passa in. Jag hade redan då innan förra sommaren börjat att planera hur jag skulle bete mig. Hur jag skulle gå klädd första dagen för att dra till mig så lite uppmärksamhet som möjligt och inte sticka ut. Vit T-shirt med tighta ljusa jeans och ett par jordans på fötterna allt detta med utsläppt halvlockigt naturligt hår i färgen rödblond. Jag skulle heller inte räcka upp handen i klassen de första dagarna eller veckorna, okej inte den första månaden kanske året för att inte klassas som klassens nörd. Det hade varit bäst och säkrast att hålla en låg profil. Det hade gått sådär med den planen.

Nu när jag såg tillbaka på läsåret hade det faktiskt ändå gått ganska bra om jag fick säga det själv. Jag hade skaffat nya vänner, inte hamnat i några bråk eller blivit utfryst. Ett lyckat år med andra ord.

''Du klarar av att vakta de i några timmar utan mig'' En till bekant röst hördes bakom Felix ropandes att han skulle skynda sig. ''Men du måste gå hör av mig senare'' ''Oscar väntar''

'' Ditt fel om Max och Filip måste berätta för sina föräldrar att barnvakten inte överlevt'' muttrade jag och ställde ner den nu tomma koppen i diskhon. Det var ju meningen att han skulle välja mig framför sina andra kompisar. Inte tvärt om.

''Hörs senare Nora '' jag kunde se framför mig hur han flinade och drog en hand genom sitt blondbruna hår innan han bröt samtalet. Det hår som vid sommaren skulle ha blekts lika mycket som mitt efter alla sena utekvällar som varade långt in på småtimmarna. Dock i mitt fall övergick håret från en klar orange färg till mer guld.

Okej jag var nu totalt dissad av Felix som fått andra planer istället för att hjälpa mig med barnvaktsbiten. Mitt mål hade varit att tjäna ihop lite pengar den här sommaren inför andra året på gymnasiet, och när mina grannar hört om mitt jobbletande hade de givit förslaget att vara barnvakt åt deras söner. Det skulle även bli skönt att ha något att skylla på när man varken orkade eller ville träffa en massa människor. Fanns där en anledning skulle man inte klassas som osocial eller mesig.

''Var det Felix du pratade med?'' det var mamma som kom in i köket från öppningen till hallen. Hennes tidigare axelånga hår var sedan vårkvällen efter ett besök hos frisören kortklippt och jag kunde inget annat än att tycka att förändringen blev mycket bättre. Hårtestarna hade även fått blonda slingor i det mörkare.

''Ja och han kommer inte''

''Jaha vad tråkigt'' hon rättade till de svarta bågarna som satt på nästippen när hon granskade den digitala klockan på ugnen. '' om du ska komma i tid kanske du ska gå nu''

Automatiskt kollade jag klockan på min handled och konstaterade att den var fem i sju. Alltså fem minuter kvar innan jag gick mot min död.

Utan att säga något mer slet jag fram mina mönstrade vans ur skohyllan i hallen under spegeln och stegade ut genom den bruna dörren.
Felix skulle få ångra att han inte hjälpt mig.

----------------------------------------

Kort första kapitel men det är bara början ;) kommendera och rösta!!! Skriv även vad ni är sugna på att läsa