Världen är full av under

2 0 0
                                    

De klev ut ur bilen för att ta sig in i den blåa byggnaden. Byggnaden var 3 våningar hög. mumrik gick fram till dörren och knackade på. Dörren öppnades och ett mumintroll stod där och kollade på de. De var inte vilket mumintroll som helst. Det var Muminmamman som höll i en typ soppskål. Hon höll på att göra kvällsmat.
"Mumrik, vihdoinkin olet palannut. Olemme tehneet ruokaa. Loput ihmiset asuvat maan kellarissa.",  sa Muminmamman. Fabian förstod inte någonting över vad hon sa. 
"Fabian du behöver den här translatern.", sa Mumrik. Fabian stoppade in translatern i örat så han kunde höra vad muminmamman pratade om. 
"Vem är det du har med dig?", frågade Muminmamman. Fabian visste inte om Fru mumin skulle förstå Svenska.
"Mitt namn är Fabian Nissilä. Jag kommer från Sverige, staden Östersund.". Muminmamman kollade å honom.
"Du undrade om jag kunde Svenska. Jag kan Svenska men jag kan inte prata det, inge bra utal. Sverige är kända för många saker, Ikea, Spotify, Minecraft, Malmö, Pewdiepie, Köttbullar, Ryssland hotat land, Kanelbulle, svenskt fika, volvo, Nobelpris, Abba, och du säger mig att du kommer från en okänd stad uppe i norr?".
"Näh, vi har ju en världs känd sång festival. Yran. Sedan bor vi nära ett Ikea, 2 timmar bort. Max burgers skapades uppe i Gällivare. Så vi är ganska kända. Så tyst.".
"Käften. Vår förälder är världs känd. Eran Malmö är väst Europas mest våldsamma stad. HA HA. Stockholm är beroende av pengar. Här finns ingenting farligt. Så tyst nu.". Mumrik skulle gå till sitt tält som låg i närheten. Han var inte rädd för de lila molnen. Fabian tänkte på Muminpappan.
"Muminmamma, överlevde Muminpappan, jag undrar det för jag kan inte lita på nyheterna.".
"Han överlevde, men han är inte så bra på att komma ihåg saker. Han har blivit lila. Men han överlevde. Just nu sover han för att få energi.". Fabian gick efter Mumrik mor hans tält som låg 5 minuter med ben. 
"Mumindalen är ganska stort, jag själv tycker det i alla fall. Men de flesta tycker inte det. Vi bor utanför Muminstaden. Hela ön är ganska stor isäg. Men Mumindalen är större än staden. Det är här vi kända bor. Här finns det ganska mycket under att upptäcka. För att världen är full av under för de som är redo för dem.".
"Är inte det där Muminpappans fras?".
"Jo, men det är jag som är äventyrare, och jag lärde mig frasen och jag kan använda den på rätt sätt.". De hade nästan tagit sig fram till tältet som låg i närheten. Mumrik satte sig på sin luftmadrass. Han satte på elden där han gjorde sin mat. Han började göra köttbullar och makaroner.
"Vad vill du ha till middag?", frågade Mumrik Fabian. Fabian rynkade på armbågarna.
"Då får du också det här.". Han gjorde 2 portioner. Efter maten var klar började de äta. Too-ticki kom förbi. Hon tog fram en fisk som Mumrik skulle få.
"Här Snusmumriken, varsågod, nu har du mat till imorgon direkt från min kall källa under badhuset. Om ni 2 ska ut på promenad kanske ni kan komma och titta. Jag byggde en ny igår.".
"Javisst, vi kommer imorgon.". Too-ticki gick iväg från tältet för att ta sig till sitt hem vid havet. Mumrik började att bädda sin säng. Han sov i sitt tält.
"Fabian, sover du här eller sover du i huset?".
"Jag sover här, men jag undrar en sak, fungerar det att använda sina telefoner här?".
"Neäh. Jag tror att det inte går. Kanske om du skulle koppla upp dig till parkens nätvärk. Kanske, jag ska läsa.". Mumrik la sig i sin säng och började läsa i sin bok. Fabian försökte dessperat att ta sig in på ett nätverk så han kunde kolla på Youtube.
"FUCK YOU MOOMINWORLD NI INTE HAR INTERNET!". Fabian slängde ner sin telefon i flod som rann genom Mumindalen. Fabian kom tillbaka till tältet.
"Försvann din agrerisions attack?". Fabian svarade inte. Han tog av sig så han var i bara underkläder. Han drog över täcket över sig. Mumrik la bort sin bok och drog över täcket över sig. Han släckte ljuset och försökte sedan sommna. Dagen efter var Fabian uppe tidigt. Fabian tog på sina kläder och började gå mot Muminhuset. Muminhuset var i alla fall i närheten. Han kom fram. Fabian knackade på dörren. Muminmamman öpnnade dörren. 
"Routsi_boii. Du är här nu. Jag fixar mat direkt. Vill du ha våfflor?".
"Ja tack. Mumrik kommer sen när han är vaken. Han var så trött igår kväll. Men jag är här i alla fall.". Muminmamman började direkt med våfflorna. Mumin kom också ner.
"Tjo. Jag heter Mumin. Jag bor på högsta våningen. Jag delar ut kna..". 
"MUMIN!".
"Jag bor på högsta våningen här i huset. Du kan komma upp och se.". Fabian ville inte. Han satt kvar vid bordet och väntade på maten. Mumrik kom in i huset. Han satte sig direkt vid bordet.
"Hei Muminmamman och hej Fabian. Å det blir våfflor. Det är gott, om hur länge?".
"Våfflorna är klar nu. Det är bara att sätta dig vid bordet.". Mumrik tog en tallrik och satte sig. Mamman ställde fram våfflorna på bordet och Mumrik slängde sig över matten för att få först. Han fick tag på maten som han började äta. Han glufsade och sluskade i sig maten.
"KLAR!", skrek Mumrik över bordet. Fabian gjorde en tråkigt min mor honom för att han hade varit ohyfsad och glufsat i sig allt. Fabian tackade för maten och ställde sig upp för att gå från bordet.
"Vart är Pappan?".
"Han ligger på en bår nere i källaren".

MindblowerWhere stories live. Discover now