My badboy love

12.

Skylynn's P.O.V

"Why would I go home with you? I thought you were mad at me" säger jag prövande och lutar mig mot dörren med blicken fäst på Nathan.

"Yeah... Sorry about that" mumlar han till svar och kliar sig nervöst i nacken. "I didn't mean to storm out like that"

Jag kollar fundersamt på honom. Jag kan inte låta bli att tänka att allt bara är ett skådespel, även om jag innerligt hoppas på att det inte är det.

Vänta.

Jag har väl inte känslor för honom?

Nej.

Eller?

Nej!

"So, are you coming?"

Jag väcks ur mina tankar och ser upp på Nathan. Efter en stunds tvekande är svaret ändå självklart.

Jag kan ju inte sova på gräsmattan?

"Fine. I'll come with you" säger jag och tar ett steg närmre honom.

"But hands off!" varnar jag och han håller oskyldigt upp händerna i luften.

"Good"

Vägen hem till Nathan är en 15 minuters promenad, vilket ger oss gott om tid att bara prata. Jag trodde först att det skulle uppstå en pinsam och stel tystnad mellan oss - men det är helt tvärt om. Vi pratar om allt mellan himmel och jord. Samtalen bara flyter på och det känns som en evighet sen jag har kunnat prata med någon på dethär sättet.

Tillslut kommer vi fram till ett stort, vitt hus - ganska likt mitt egna. Dörren står på glänt, men det verkar inte beröra Nathan alls. Hallen är stor och vit. Skor står prydligt uppradade på hyllor och tavlor med familjefoton klär väggarna.

Det är fint. Hemtrevligt. Inte alls så jag föreställt mig hans hus.

Djupa snarkningar ekar genom huset och Nathan sätter ett finger mot sina läppar och visar att jag ska vaga tyst. Vi går igenom det nystädade huset och upp för en trappa innan vi tillslut kommer in till ett rum. Rummet är stort och väggarna är vita med en gråmönstrad fondvägg. Sängen är gigantisk och svart. Längs ena väggen står en svart soffa och en stor platt-TV hänger mitt emot den. En grå matta ligger slarvig på golvet och en av väggarna är i stort sätt bara ett fönster. Det finns även en till dörr i rummet, men jag vet inte vad som finns bakom den.

Ett ganska normalt rum - enligt mig.

Nathan sparkar undan några tv-spel och slänger sig på soffan.

"Where's your parents now again?" Frågar han och jag sätter mig ner på sängen.

"My mom went back to Sweden for a couple of weeks" svarar jag och tänker inte ens på att han antagligen undrar vart min pappa är.

"Why?" Frågar han och går fram till den okända dörren.

"My grandma is sick" svarar jag och följer nyfiket Nathan med blicken. Han öppnar dörren och jag kan genast se att det är en garderob. Han drar fram en svart t-shirt och vänder sig mot mig.

"You can sleep in this" säger han och kastar tröjan mot mig. Jag fångar den i ett svep och granskar den stora tröjan. Den ser ungefär ut som den jag lånade av honom i skolan. Jag ställer mig upp och vänder mig sedan mot Nathan.

"Where's the bathroom?" Frågar jag.

"You don't need the bathroom. You can change here" säger han och ställer sig upp. Jag flackar tveksamt runt med blicken och sväljer hårt.

"I mean, I have seen you before" säher han och jag tänker tillbaka på omklädningsrummet när han bara klampade in. Jag nickar svagt och vänder mig om så att jag står med ryggen mot honom. Jag drar av mig linnet som tidigare var min outfit och tar snabbt på mig tröjan jag fått av Nathan. Jag yaa snabbt av mig mina shorts och vänder mig sen mot honom igen - fast nu har han bar överkropp och världens största flin klistrat på ansiktet. Jag får anstränga mig för att hålla ögonen på hans ansikte men eftersom han inte är så diskret med att kolla på mina bröst så låter jag blicken glida ner till hans magrutor för en sekund.

"Okay badboy, my eyes are up here" sa jag och pekar upp mot mitt ansikte. Nathans ögon vänds genast upp mot mina och jag känner hur jag ångrar mig. Hans mörkblåa ögon borrar in sig djupt i mina. Jag vänder snabbt bort blicken eftersom jag är rädd att jag kommer börja rodna eller något liknande.

"You can take the bed, and i'll sleep on the sofa" säger han och jag nickar. Fast besluten med att inte se på honom går jag mot sängen, men kommer inte så långt.

"Sky?"

"Yeah?" Säger jag och trots att min hjärna protesterar vänder jag mig mot honom. Han står bara där och ser på mig innan han börjar gå mot mig och i nästa sekund så kraschar hans läppar in i mina.

~~~~~~~~~
Jag har nu bestämt mig för att skriva typ 7-10 sidor på varje kapitel, men att jag då uppdaterar ganska ofta ^^

Men om ni hellre vill ha långa kapitel och inte lika mycket uppdateringar så kan ni ju skriva det :)

xoxo Linn