Ett annat universum

Vila

"Hej. Vi ska träffa vår barnmorska. Vi ringde för en stund sen" sa Josef när de kom upp till receptionen till förlossningen. "Vad var namnet?" Frågade receptionisten. "Alexandra Beijer" svarade Alex. "Följ med mig" sa receptionisten och visade de in till sitt rum. "Barnmorskan kommer alldeles strax." Sa hon och gick ut ur rummet, stängde dörren. Alex gick och satte satte sig på britsen. "Hur ska vi göra med vagnen och bilstolen? Det har ju inte kommit än" sa Alex stressat. "Alex ta det lugnt. Jag fixar det på något sätt. Men vi väntar först och ser vad barnmorskan säger. Det kanske inte alls är dags idag." Sa han och tog tag i hennes hand. Han kunde se på henne att hon var nervös. "Det kommer bli bra Alex" sa han i en lugnande ton för att försäkra henne om att det kommer gå bra. Att det inte bara var något han sa utan att han faktiskt menade det. Efter att de har suttit och väntat i någon minut knackade det på dörren. In kom barnmorskan. "Hej. som jag har förstått det så är det bara värkar. Ditt vatten har inte gått?" Frågade barnmorskan. "Nej bara värkar." Svarade Alex. "Hur länge har de pågått och är de regelbundna eller oregelbundna?" Frågade hon. "Ungefär 2 timmar tror jag och de är ganska oregelbundna." Svarade Alex. Hon började bli lite orolig. Det var så många frågor som gjorde henne nervös. "Utifrån det du har berättat för mig så är det bara förvärkar eller som man också ibland kallar det för Braxton Hicks. Det kan ibland förväxlas med riktiga verkar men det är helt ofarligt. Jag skulle rekommendera att bara åka hem och ta det lugnt och vila. Men om de blir regelbundna och värre så vill jag att ni ringer igen. Annars är det inte så mycket mer än att vänta." Sa läkaren. Alex kände en lättnad när hon fick höra att det var ofarligt. "Okej, tack så mycket " Sa Josef, klämde Alex hand lite försiktigt. Alex släppte hans hand lite snabbt för att ta sig upp från bristen. Men tog snabbt tag i den igen och de gick ut ur rummet, ner till bilen igen.

"Gå du in och lägg dig så länge. Jag kommer strax. Måste bara ringa Martin." Sa han när de kom innanför dörren, tog av sig sina skor. "Jag ska bara fixa något att äta först" svarade Alex, slängde av sig tofflorna och gick mot köket. "Nej Alex " sa han och tog tag i hennes hand. Hon vände sig om mot han. "Barnmorskan sa att du skulle ta det lugnt och vila. Så det är exakt det du ska göra." Sa han allvarligt. Han visste att hon inte brukade vila när hon var hemma utan att hon oftast var uppe och gjorde saker. Men nu har till och med läkare sagt till henne att vila så nu måste hon göra det. "Okej då." Svarade Alex lite irriterat. Hon visste att han hade rätt, hon behövde vila. Men hon ville inte erkänna det. "Gå och lägg dig så kommer jag med mat sen" sa han och gav henne en liten snabb kyss. Alex gick tungt in och la sig i sängen medans Josef ringde Martin. "Hej. Hur går det?" Frågade Martin exalterat. "De skickade hem oss. Det var bara Braxton Hicks så Alex ska ta det lugnt och vila resten av tiden. Men jag tänkte stanna hemma nu tills att det är dags. Jag insåg idag att det är ganska mycket jag måste fixa. Men om ni får något fall så kan jag gärna komma in och hjälpa till." Sa Josef. Han antog att det var lugnt eftersom de mestadels bara satt på kontoret och gjorde ingenting. "Tråkigt att det var falskt alarm. Det går bra att du stannar hemma. Vi borde nog klara oss även om vi får ett fall. Hälsa Alex." Sa Martin. "Det ska jag, hejdå" sa Josef och la på. "Alex vad ska du ha och äta?!" Ropade Josef från köket när han hade lagt på. "En macka räcker!" Ropade hon tillbaka från sovrummet. "Jag fixar" ropade han igen, gick fram till kylskåpet, tog fram smör, ost och skinka. Han bredde mackan och la på pålägget. 

Sen gick han in till Alex. När han kom in satte hon sig upp i sängen mot sänggaveln. "Hur mår du?" Frågade Josef och ställde tallriken med macka på sängbordet, satte sig på sängkanten bredvid henne. "Man vänjer sig efter ett tag." Svarade hon och tog ett bett av mackan. "Jag pratade ju med Martin innan. Med tanke på att du ska ligga hemma och vila massa så sa han att det var okej att jag stannar hemma tills förlossning . För jag måste även hämta ut vagnen och bilstolen, tänkte göra det imorgon så får jag det överstökat. Sen även fixa det sista i barnrummet." Sa han. "Kan du inte bara stanna hemma med mig istället? Så kan vi kolla film hela dagarna. Snälla" Sa hon med puppy eyes. Om hon var tvungen att ta det lugnt hela dagarna så ville hon iallafall göra det med han. "Jag måste iallafall fixa vagnen och bilstolen imorgon. Men annars kan vi väll kolla på film nu." Sa han med ett leende på läpparna. "Tar du fram godiset så hittar jag någon film så länge" sa hon och tryckte i sig sista delen av mackan. "Det kan vara så att godiset är uppätet." Sa han och kliade sig i nacken, kollade ner i täcket. Försökte undvika hennes blick. "Skämtar du med mig" sa Alex seriöst och gav honom dödsblicken. "Sorry, var jätte sugen häromdan efter jobbet. Letar du upp film så springer jag ner och köper lite godis." Sa han, gav Alex en snabb kyss innan han sprang ner till ICA som låg precis nedanför de. Medans Josef var iväg så valde Alex film, det blev anyone but you. Jenny hade tidigare pratat om den på kontoret och sagt att den var bra.

"Det gick snabbt." Sa Alex när Josef kom innanför dörren. Han hade bara varit borta i 5-10 minuter. Hon reste sig upp i soffan och satte sig vid ena sidan, la upp fötterna på vardagsrumsbordet. "Det var inte så mycket folk idag." Svarade han och slängde av sig skorna. Sen gick han och satte sig tungt i soffan bredvid Alex. "vad valde du för film?" Frågade han. La sin arm om henne och gav henne en kyss i hårbotten. "anyone but you" svarade hon kort och satte igång filmen. Medans hon satte igång filmen, drog Josef upp godispåsen ur sin ficka. Han köpte en påse med gott och blandat. Det var bådas favorit.  "Fy fan vad jag älskar dig Alexandra Beijer" sa Josef, la näsan i hennes hårbotten, kände doften av hennes vanilj schampo. "Älskar dig med Josef Eriksson." Sa hon. Lät lite sarkastisk när hon sa *josef Eriksson.*