Ett annat universum

Tobban

Kl. 09:30 14 juni 2024

Alex vaknade i ett ryck. Det var någon som knackade på dörren. De skulle inte få besök idag, iallafall inte vad hon visste. "Josef" viskade Alex till Josef. Skakade lite lätt på hans axel. "Vakna" viskade hon i hans öra så han skulle vakna. "Va" svarade Josef och öppnade ögonen långsamt. Han hörde att någon knackade på dörren. Det var då han insåg. "fan också" sa han och satte sig upp på sängkanten, drog händerna igenom sitt korta hår. "Tobban skulle ju hjälpa mig idag med att fixa det sista" sa han lite besviket. Han hade helt glömt bort det. Tobban hade skrivit till honom igår kväll men han glömde säga till Alex, hon hade redan somnat då. "Jag kan öppna så fixar du någon frukost så länge" svarade hon, sträckte ut sina armar mot Josef för att visa att hon behövde hjälp upp. Han suckade lite skämtsamt och gick runt till hennes sida för att hjälpa henne upp. Sen gick han till garderoben för att välja kläder. Medans han gjorde det så gick Alex och öppnade dörren. Hon brydde sig inte så mycket om vad hon hade för kläder på sig, hon skulle bara vara hemma idag.

När hon öppnade dörren möttes hon av en pigg och glad Tobban. Han hade varit ute sen två år tillbaka, bodde nu i en lägenhet ungefär 15 minuter ifrån deras lägenhet. "Hej" sa han glatt när han fick se Alex. De hade inte träffats på länge. Det var ungefär 3 månader sen sist. Men han och Josef träffades lite oftare, brukade ta en öl på någon bar i närheten. "Det var längesen" sa Alex och gav honom en kram. "Ja det var det" svarade Tobban och släppte kramen. Alex flyttade sig lite åt sidan i dörrkarmen och släppte in Tobban. "Josef håller på och fixar frukost, vill du ha?" frågade Alex medans hon gick mot köket. Där stod Josef och påbörjade steka lite ägg. "Gärna" svarade Tobban och tog av sig sina skor, gick vidare in mot köket. "tjena brorsan" sa Josef när Tobban ställde sig bredvid honom i köket. "jag visste inte att du kunde laga mat." Sa han ironiskt och kollade ner på de halv brända äggen. "ska du ha frukost eller inte?" Svarade Josef , tog upp stekspaden mot tobban lite retsamt. Tobban flinade bara och satte sig ner mittemot Alex.

Efter en stund var äggen färdiga. Under tiden hade de småpratat lite. "Har du träffat någon än?" Frågade Alex lite nyfiket. "Ja det har jag faktiskt " svarade Tobban stolt. Det senaste året hade varit tufft för honom eftersom han kom ut för två år sedan. Så han hade inte förväntat sig att träffa någon under tiden. "får man träffa den här tjejen någon gång då?" Frågade Josef och gjorde kaninöron i luften när han sa *tjejen*. "Ignorera Josef" började Alex och slog till honom lätt på armen. "Ibland kan han vara lite barnslig" fortsatte hon. Josef bara flinade åt det hon sa. Det var ju sant, han var ganska barnslig ibland men det gillade Alex. Hon gillade att han kunde ta fram sitt inre barn framför henne. "Hur länge har ni varit tillsammans då?" Frågade Josef, seriöst denna gången. "ungefär 8 månader" svarade Tobban glatt. Han verkade vara på bra humör vilket betydde att det gick bra för honom nu. Det gjorde både Alex och Josef glada att han hade fått rätta på sitt liv. De båda visste att det kunde vara tufft precis när man har kommit ut från fängelset och starta ett normalt liv igen. Men det verkade som att Tobban klarade sig bra. "Varför har du inte sagt något tidigare? Vi vill ju träffa henne." Sa Josef. De hade ju träffats ganska regelbundet och han hade inte hört något om någon tjej en ända gång. "Först ville jag vänta och se vad det ledde till men sen antog jag väll att ni hade fullt uppe med hela graviditeten och allt. Kände kanske bara att det inte var så viktigt att berätta. " Svarade han och gav de ett litet leende. Hans brorsa skulle starta egen familj och det fick han att känna sig lite utanför. Att han hamna efter och att Josef nu har nya prioriteringar. "Sluta. Det är ju jätte trevligt att ha dig här, även fast det inte är lika ofta längre." Sa Josef. "Ja, du kommer ju alltid vara en del utav familjen. Vi kan väll fixa en grillkväll någon gång då vi kan träffa din nya tjej." Sa Alex. Hon visste att Josef inte brukade träffa Tobban lika ofta längre och att de inte hade så bra kontakt när han satt i fängelset.  Men för ungefär 6 år sedan så började han träffa honom oftare och oftare. Fram tills att de fick reda på att Alex var gravid. Då prioriterade han henne istället. Hon kände sig lite skyldig till att de inte träffades lika ofta, kändes som att grillkväll var det minsta hon kunde göra. "Vi accepterar inte ett nej som svar." Sa Josef bestämt. "Är ni säkra?" Frågade Tobban, ville inte tränga sig på. " Ja, det är bara att hälsa på när som. Men grillkvällen kanske får vänta några veckor." Svarade Alex och kollade mot Josef som nickade lugnt för att visa att han höll med. Sen småpratade de bara lite innan Josef och Tobban åkte iväg.

Kl 12:06

"Hej älskling" ropade Josef när han kom innanför dörren med två stora lådor. I ena låg barnvagnen och  i den andra låg bilstolen. "Jag tänkte att vi kunde beställa mat till lunch, orkar inte ställa mig och laga något." Ropade Alex från badrum, ny duschad.
"Ligger ett steg före" ropade han tillbaka och gick och satte sig i soffan. Började packa fram maten. Idag blev det pizza. Medans han tog fram glas och dricka så klädde Alex på sig. "Vart är Tobban?" Frågade hon medans hon gick ut från badrummet när hon inte såg honom i soffan. "Släppte av honom innan. Han sa att han glömde bort att han skulle tvätta idag." Svarade Josef och började äta av pizzan. Alex satte sig ner bredvid honom och även hon började äta.

Efter ett tag var pizzan uppäten. Nu satt de bara och kolla tv. Alex låg och halvsov med huvudet i Josefs knä. Medans Josef satt och drog fingrarna genom hennes hår.