Kapitel 19

60 2 0
                                    

Ludwigs perspektiv
Jag hjälpte Dante bära upp Emelie eftersom hon somnat och gled ner i min famn så nu ligger hon i sin säng och sover.
Men jag ska inte ljuga jag gillar henne, mer än en vän och jag skulle verkligen vilja vara ihop med henne men vet inte direkt vad hon känner men hoppas på samma sak.
-Men vad ska vi göra med Sam, frågade Axel allvarligt och Sam är en person vi bråkat mycket med under åren och nu vill han åt Emelie för att nå allas svagaste punkt och han är HELT galen men vi vill inte dra in henne i detta, hon har inte med det att göra.
-Ingen aning vi träffar honom så snart vi kan och snackar, svarade Dante men fortsatte sen
-Hallå ska vi inte gå och lägga oss nu? Frågade Dante och kollade på mig, Noel och Axel som alla satt med sina ansikten ner i mobilerna men kollade upp för att svara på frågan
-Jo
-Ja e svin trött så ja
-Sure
Sen hade vi ett litet problem det finns bara två sovplatser
-Jag tar soffan, skrek Noel halvt men Dante hyschade honom eftersom Emelie ligger i rummet bredvid svin trött och utmattad och sover.
-Jag tar Dantes rum, svarade Axel och då finns det bara ett ställe kvar.
-Aa asså de e mitt rum också men nån får ju sova hos Emmie och hon skulle inte direkt bli så glad av att jag ligger där så Ludde du får ta den, sa Dante sen och nickade mot hennes rum.
Jag blev glad men samtidigt vet jag inte vad hon tycker men men så jag gick mot hennes rum och precis innan jag öppnade dörren hördes små snyftningar så jag öppnade och möttes av Emelie mitt i en panikattack.
-DANTE KOM, skrek jag och kollade bak och såg Dante komma gåendes men när han hörde hur Emelies snyftningar övergick till hulkningar sprang han in verkligen SPRANG.
Jag bestämde mig för att lämna dom ifred men lyssnade fortfarande på deras konversation.
-D-Dante jag orkar inte mer, hulkade hon fram och man hörde att hon inte kan andas.
-Jo andas kom igen vi klarar de alla tillsammans, svarade han henne
-O-okejj, svarade hon och man hörde hennes djupa andetag
-va har hänt hjärtat, frågade Dante sen
-Ja vet inte jag fick bara en panikattack och ja har inte fått de på ett halvår, svarade hon bara sen lyckades jag inte höra mer förutom mummel.

Kärleksbrev-Ludwig KronstrandWhere stories live. Discover now