det kommer aldrig hända

6.2K 188 95
                                    

Bara 3 veckor kvar nu, tills jag går ut 1an, känns så förbannat bra.

-vad tänker du på?- frågade Hampus och rynkade ihop ögonbrynen.

-sommarlooov- sjöng jag glatt och började hoppa på stället vilket fick Hampus att skratta.

-du är söt men sjukt konstig andrea- sa han och skaka på huvudet medan vi gick in i skolbyggnaden. Vi brukar ge varande sånna där små komplimanger rätt ofta så det var inget jag reagerade på.

-vill du hitta på något efter skolan?- frågade han sedan och öppnade dörren åt mig.

-visst, när slutar du?-

-3, du?-

-halv 4.. Men gå hem du så kommer jag till dig sen-

-oh okej, blir bra-
Han log och vi gick till våra lektioner.

------

Dagen gick segt utan Kim som låg hemma i feber, visst har jag andra vänner, men inga som Kim och Hampus.
Så jag gick själv till maten och satte mig vid några från min klass, dom märkte knappt att jag hade suttit mig där och fortsatte bara prata om någon kemi läxa.
Jag hörde stolar gnissla och alla vid mitt bord vände sig plötsligt om.

-ey käften allihopa- hörde jag någon skrika som fick även mig att vända mig om.

-jag har något jag skulle vilja berätta- skrek personen som stod på ett bord och hade alla blickar på sig.
Å herregud, vad fan håller han på med?
Albin fick ögonkontakt med mig och log.
"Kom" mimade han och vinkade dit mig med hans hand, jag skakade på huvudet och rodnade lite. Då hoppade han ner från bordet och började gå mot mig, och precis som i en film skingrade sig hela folkmassorna i matsalen och skapade plats åt honom. När han väl kom fram till mitt bord ställde han sig på knä framför min stol.
Jag kollade frågande på honom, han skrattade bara och tog tag i min hand.

-Andrea-

-Albin..- svarade jag kollade runt omkring på allas blickar som var på oss. Jag får nog börja vänja mig med att med Albin är man alltid i centrum.

-jag har något jag skulle vilja fråga dig-

-du tänker inte fria va?- sa jag lite på skämt som fick "publiken" att skratta lågt.
Han log och skakade på huvudet.

-vill du gå ut med mig?- jag såg folks chockade blickar och hur dom började viska med varandra, men mest chockad var nog jag. Att han verkligen vågade, han dumpade precis sin "karriär" som badboy.

-jag tänker inte dölja det längre, jag gillar dig som fan Andrea. Jag vill lära känna dig mer-
Jag kunde fortfarande inte bearbeta vad som just hänt.

-så vad säger du?- frågade han efter en stunds tystnad och började se nervös ut.
Denna makten jag sitter i nu.. Jag skulle kunna göra han till åtlöje genom att ditcha honom, men samtidigt vill jag ju lära känna honom mer, villa vara den tjejen som alla drömmer om att få vara. "Tjejen som playern, the bad boy väljer över alla andra".
Han är villig att förändras, pågrund av mig.
Så jag gick på magkänslan och nickade.

-vill du?- frågade han nästan förvånat och brast ut i ett leende.

-ja- man såg en lättnad lyfta från hans axlar och folk applåderade och jublade högt, alla utom 3 killar längst bak som Albin kollade på, jag kollade också och fick se att det var hans lilla gäng. Dom kollade på Albin, skakade på huvudet och lämnade matsalen.
Albin reste sig upp och kollade efter dom och för en kort stund trodde jag att han skulle springa efter dom. Men det gjorde han inte. Han vände sig om mot mig och drog in mig i en tight kram.

-tack Andrea. Jag lovar att du inte kommer ångra dig-

-----
Efter den dramatiska upplevelsen kunde jag inte fokusera på någon under de sista lektionerna. mina tankar far runt i mitt huvud och skapade en orkan som slog bort alla andra tankar som försökte tränga sig in.
Dagen var snabbt slut och jag nästan sprang hem till Hampus efter att klockan blivit halv 4.
Jag ringde på och han öppnade sakta.
Det känns så bra att ha en vän att prata m..

-du kan inte vara seriös med att gå ut med honom-

Eller inte..

-va sa du?-
Han suckade högt och gick in till sitt rum, jag sprang efter.

-vad menar du? Han är ju villig att förbättra sig-

-Andrea det är ett trick för att komma in i dina byxor-

-ursäkta? Han gav upp sina vänner för att få vara med mig-

-dom är säkert med på planen-

-alltså Hampus lyssna på dig själv-

-nej du kan lyssna på mig! Jag försöker bara skydda dig men du ignorerar ju bara allt jag varnar dig för!- skrek han plötsligt.

-JAG KAN TA HAND OM MIG SJÄLV- skrek jag tillbaks som bara fick honom ännu argare

-NEJ DET KAN DU FAN INTE, DU ÄR LITEN OCH DUM OCH VET INTE VAD SOM ÄR RÄTT FÖR DIG-

-JAHA OCH DET VET DU ELLER?-

-DET ÄR ALLTID JAG SOM SKYDDAR DIG, I 7 ÅR HAR JAG ALLTID FUNNITS FÖR DIG-
Det blev tyst.

-vem har du alltid sprungit till först när det har hänt något?-
Dig.

-vem har alltid tröstat dig när ingen annan fanns där?-
Du.

-vem har tagit hand om dig när du varit sjuk eller mått dåligt?-
Du.

-jag. Så kom inte här och säg något annat-

-jag är villig att ge honom en chans-
Han drog händerna över ansiktet i frustration.

-alltså Andrea, är du trög på något sätt?-
Aoutch.

-och som min vän borde du också ge honom en chans-

-och som min vän- härmade han efter och skrattade sarkastiskt.

-du bryr dig ju mer om honom än mig så du kan lika gärna gå-

-vad menar du med det?- frågade jag lågt och fick en klump i halsen.

-jag är trött på det här, du vet att han kommer knäcka dig. Och jag är trött på att bara vara en klippa du ska luta dig mot varje gång du tycker synd om dig själv-
En tår smet ur mitt öga och rann ner på min kind.
Jag såg Skam i hans ögon en kort stund som han snabbt dolde.

-så kom inte krypandes tillbaks till mig när du blir lämnad din slampa.- fler tårar smet vid det ordet. Hampus har aldrig, aldrig kallat mig något elakare än "tönt".

-oroa dig inte.- sa jag lugnt och log medan tårarna fortsatte att komma.

-det kommer aldrig hända- och med det backade jag ut ur hans rum, hämtade mina skor i hallen och gick rakt ut.

~Hampus pov~

-oroa dig inte- sa hon lugnt och log fast tårarna fortsatte att rinna. Jag ville verkligen inte få henne att gråta.

-det kommer aldrig hända- sa hon och backade ut ur mitt rum. Jag kollade känslolöst på henne fast kämpa för att hålla tårarna borta.
Jag hörde ytterdörren stängas och en tår rann ner längs min kind. Jag torkade snabbt bort den och la mig på min säng.

hon kommer aldrig välja mig före honom så det här var det ända val jag hade. Jag klarar inte av att se den tjejen jag älskar, älska någon annan.

Spin the bottleDonde viven las historias. Descúbrelo ahora