Spin the bottle

Jag lovar

*förra kapitlet sög och jag är ledsen över det, jag hade väldigt bråttom och stressade ihop det lite*

Jag har inte sovit på hela natten, Albin har försökt att ringa men jag har inte svarat. Jag vill verkligen inte tro att Albin gick bakom min rygg med saga men alla bevis pekar på det.
Jag kanske borde fråga honom rakt ut, konfrontera honom, han skulle väl inte ljuga för mig face to face.. Eller?
En knackning avbröt mitt tänkande och jag satte mig upp i sängen och kollade på klockan, hon var halv 7 på morgonen. Knackningen fortsatte när jag rest mig upp och det var inte förens då jag upptäckte att knackningen inte kom från min dörr.
Oh shit.. Tänkte jag och vände mig sakta om, och där utanför mitt fönster stod Albin.
Jag gick fram till fönstret och öppnade, Albin log försiktigt men slutade när han märkte att jag inte log tillbaks, jag såg i hans ögon att han blev sårad med det dolde han snabbt.

-varför svarar du inte när jag ringer?- frågade han lågt.
Jag svarade inte utan vände mig om och satte mig i min säng, i ögonvrån såg jag Albin tvekade innan han hoppa in genom mitt fönster och gick emot mig.

-älskling.. Har jag gjort något?- frågade han försiktigt och satte sig bredvid mig på sängen. Han tog tag i min hand och försökte få mig att titta på honom.

-snälla prata med mig- sa han så lågt att det kom ut som en viskning.
-jag klarar inte av att se dig såhär- fortsatte han och kollade skamset ner på sina converse.
Alright jag säger set bara rakt ut..

-du vet igår när jag skulle låna din mobil för att ringa Gunilla?- han tittade förvånat på mig som om det var första gången han hörde mig prata någonsin.

-ja?-

-jag.. Såg ett sms du fick av saga..-
Det blev tyst innan han skrattade kort.

-oh shit.. Du vet hur saga är, hon hat varit mer på mig än ever när hon fått reda på att jag är med dig-

-men hon skrev typ "visst baby sluta tjata, vi ses ikväll"-

-älskling.. Jag har försökt blivit av med henne sen dag ett, det är som om hon tycker det är roligare att jaga någon som är upptagen och inte vill, jag har tjatat på henne att lämna mig ifred men självklart vände hon på det och sa "sluta tjata, ses ikväll" som om hon tror att när jag säger nej så menar jag "jaaaa knulla mig"... Jag är inte sån längre, du vet det Andrea, jag lovar..-
Make sense.. Ska jag tro på honom?

-men när jag ringde dig på kvällen va du helt andfådd-

-ja, jag sprang ju sa jag ju-

-det var knäpptyst i bakgrunden, du sa att det var en lugn dag men det spöregnade Albin-

-gumman.. Jag bor på andra sidan stan, när det regnar hos dig tar det en stund innan molnen når mig, jag hann precis in innan regnet nådde mitt område-
Han har alltså talat sanning för mig, hur kunde jag tro att han skulle gå bakom ryggen på mig.

-Albin jag är så ledsen..-

-det är lugnt.. Med min historia är det väl lätt att tro sånt om mig antar jag-

-snälla förlåt, jag visste inte vad jag skulle tro, blev bara rädd-

-fina fina du, oroa dig inte. Jag skulle aldrig göra så mot dig förstår du väl?-
Sa han tyst och drog in mig i en kram. Hur skulle jag klara mig utan hans trygga omfamningar..
Jag tänkte dra ifrån men han kramade mig bara tightare och tog tag i mitt ben och drog över mig så jag satt i hans knä.
Det var knäpptyst i mitt rum, det enda man hörde va Albins lugna andetag.

-jag älskar dig-
Och BAM. Albin blev stel i hela kroppen, tog tag i mina axlar och drog ifrån så han kunde kolla mig i ögonen. Det var ganska mörkt i mitt rum på grund av persiennerna jag fortfarande inte dragit upp än, men man kunde se hans chockade min.

-vad sa du?-

-du hörde vad jag sa- viskade jag och kollade blygt ner.

-ja det gjorde jag- jag kollade frågade upp på honom.
-men jag vill höra dig säga det igen-
Jag rodnade och skådade hans ansikte i mörkret. Hur skuggorna låg som dimmor runt hans ögon och vid hans överläpp enda ner på hakan. Han var så jävla perfekt. Tillochmed skuggorna va snygga på honom..

-jag älskar dig Albi-
Hann jag viska fram innan Albin la sina läppar på mina. Hans mjuka läppar. Den hör kyssen var inte som dom andra vi delat, den här var försiktig och passionerad, jag förstod inte vad passion innebar förens nu, energin vi delade skickade ut små elektriska blixtrar genom hela min kropp som fick mitt nackhår att resa sig. Den här pojken gör något med mig, jag har fallit för honom så hårt.

Han drog försiktigt ifrån men lät sina läppar ligga kvar nära mina. Han andades häftigt och hans varma andedräkt på mitt ansikte fick gåshud att sprida sig över min kropp.

-kände du det där?- viskade jag och han låste sina ögon i mina och nickade sakta

-det var helt..-

-otroligt- fyllde han i innan ett stor leende spred sig på hans ansikte. Han skrattade lågt och drog mig till honom med sina händer kupade på mina kinder och lät sina nu varma och lite svullna läppar än en gång lägga sig på mina. Den här gången blev vi båda lite mer desperata efter mer och hans tunga lekte med min, jag log i kyssen och han log tillbaks och drog ifrån. Han flyttade bort en hårslinga från mitt ansikte och satte det bakom mitt öra.

-jag älskar dig också Andrea-