Shadows

16

"Hanna" sa jag.
"Michelle" sa hon och sprang fram och kramade mig. Jag kramade henne snabbt tillbaka och började gråta.
"Vadfan gör du här Hanna. Du är död"
"Nej, jag överlevde kraschen. Men jag ville inte bo hemma längre så jag rymde från sjukhuset så dom vart tvungna att säga att jag dog"
"Men skulle det inte vara lite lättare och säga att du ville flytta istället för att vår familj trodde du var död?" Sa jag irriterat
"Jo. Förlåt. Jag kom på det sen. Men jag vågade inte komma hem."
"Varför inte. Vi är din familj."
"Men förfan Mich. Du fattar inte varför jag rymde va?" Sa hon och började gråta.
"E, nej."
"Jag ville skydda er. Jag vet vem T är."
"Va?"
"Jag vet vem T är. T skulle döda mig om jag inte försvann."
"Hanna. Vem är T"
"T-t-raina"
"Traina? Nej det är omöjligt. Hon är död."
"Nej Mich. Hon fejkade sin död för att kunna göra detta. Hon hotade med att döda er om jag inte gick med i hennes gäng. Så jag gick med och fick fejka min död"
"Så Traina lever"
"Ja. Dock vet ingen vart hon är just nu. Men hon kommer komma tillbaka. Hon kommer slå till hårt då."
-------
Vi hade åkt hem och Hanna fick träffa Jason. Han hade sprungit iväg när han såg henne. Sen efter ett tag kom han och kramade henne. Han somnade även i hennes famn sen. Jag ringde över Amy, Spencer, Anne & Jenny. Kalus var redan här.
Alla blev minst lika chokade av att se Hanna. Men alla hade blivit glada. När hon hade berättar allt som hon hade berättar för mig så att alla med öppna munnar.
Vi beslutade att Hanna skulle stanna i Trainas gäng och kunna hålla oss uppdaterade. Så hon skulle flytta med oss till La. Vilket kändes tryggt.

Efter det så bestämde vi oss för att åka till hemmaköp och hyra film och köpa godis. Jason och Hanna stannade hemma. Men hyrde filmen the conjuring. Alla vi älskade skräckfilmer.
---
När vi kom hem så satte vi igång filmen och såg den. Efter halva filmen så sov alla förutom jag och Klaus. Så vi bestämde oss för att stänga av och gå och lägga oss med.

När vi kom in i rummet så la vi oss i sängen. Helt plötsligt så känner jag kyssar mot min nacke. Plötsligt ligger Kalus över mig och kysser mig på nacken och i ansiktet. Ni kan nog gissa vad som hände där efter.
---
På morgonen så vaknade jag av att ett glas krossades i köket. Kalus sov bredvid mig så jag klev sakta över honom för att inte väcka honom. Sen klädde jag på mig och gick till köket. Där stod alla och gjorde frukost åt oss.
"Sov ni gott inatt då?" Frågade jag alla. Dom hade tydligen inte märkt att jag hade kommit ner för alla hoppade till.
"Nej, det var vissa som var lite högljudda inatt" sa Hanna och titta på mig. Då började dom andra att skratta. Jag kände hur mina kinder hettade till.
Jag kände hur två varma armar slingrades runt min midja och mage. Jag fattade att det var Klaus. Så jag vände mig om och kysste honom.
"Men skaffa ett rum äckel." Sa Spencer.
Då började alla skratta igen.
Maten var klar så alla satte sig och åt.
Det var förda gången jag faktiskt var riktigt glad efter pappas död.