~The New Avenger~ (Fanfic)

~Stark and Banner~

-Kommer... sa jag lågt och joggade upp för trappan...

I slutet av trappan var det ännu en dörr. De stod dock på glänt. Vi kom ut på en liten "balkong" av ett galler underlag. Balkongen vätte ut över ett enormt rum med stora fönster för att passa in i New York. En till trappa gick ner från balkongen. Den var av samma galler material.
-Välkommen, till Avengernas forna högkvarter! Sa Nick. En massa tankar flög runt i mitt huvud. Varför var detta högkvarter så svårt Att ta sig in i? Och vad var "Avengers"? Jag var också väldigt överraskad av rummets storlek. Jag var så stum att jag inte fick fram ett ord.
Nick började gå ner för trappan. Han hälsade på folk som han såg, han såg inte alls överväldigad ut. Inte konstigt. Han hade väll varit här innan.
-Vad är Avengers??? Sa jag och gick en liten bit ner för trappan. Frågan var inte riktad till någon särskild. Ingen tycktes svara så Nick gjorde de:
-De är en organisation som är till för att skydda alla världar och dess folk. Det kallas enligt profetian Avengers. Och enligt samma profetia ska den som frivilligt går igenom dess port, bli och förbli en Avenger. Men BARA, om den kan fylla upp till våra krav, sa han nedifrån rummet. Jag hade också kommit ner. Den där porten var alltså "kontoret" som jag av en ren händelse lyckta komma in i.
-Jag förstår inte, sa jag förvirrad. Han suckade.
-Lång historia kort, du ska återförena Avengerna.

Nick hade förklarat allt. Jag förstod det så, att jag skulle återförena Avengerna igen. Det lät ju inte jättesvårt. Jag skulle hitta all gamla medlämmar och ta dem hit. Men jag protesterade såklart! Varför skulle jag hjälpa dem när dem inte har gjort någonting för mig? Nick hade sagt åt mig att jag var människans sista hopp. Jag skrattade nästan åt bara tanken. Men eftersom att han bad så mycket, så gick jag tillslöt med på det.

Nick hade gett mig både vägbeskrivning och varningar till "StarkTower". Jag viste ju vilken skyskrapa de var. Den jag sett från flygplatsen och i taxin. Och rätt som det var stod jag utanför skrapan. Jag öppnade dörren och gick in i lobbyn. Allt var flott där inne. De påminde lite om ett femstjärnigt hotell. Jag gick in i hissen. Det fans flera våningar att välja. Jag chansade och klickade på den där det stod "bar". Med ett swish var jag uppe. Jag kunde höra röster från rummet bakom hissdörren. När hissdörrarna sakta glidit upp kom jag ut i ett ytterst litet rum utan lampor.
-Art människa, ålder 17, här för att träffa Mr.Stark, sa en röst som lät animerad. Sen hörde jag en röst utanför.
-Reporter? Sa rösten.
-Nej Sir, här för att träffa dig, och Mr.Banner, sa data rösten.
Banner? Det var också en av dem gamla avengerna! Två flugor i en smäll!
-Oooooo, sa rösten inifrån. Du kan släppa in henne, JARVIS.
Dörren svängde långsamt upp och jag blev nästan chockad. Jag hade kommit till barvåningen (som jag ville)!

Det var stora fönster täckta av tunna, vita gardiner. En bardisk i "uform" stod på en liten upphöjd plattform. En massa soffor, soffbord, blomvaser, och tavlor prydde rummet. Två män i kanske femtioårsåldern satt mitt emot varandra i varsin soffa. En av dem höll i en drink. Jag kände väl igen båda. Nick hade visat dem på bild innan jag lämnat högkvarteret. Dom stirrade tyst på mig.

-Och vem har vi här då? Frågade han med drinken. Det var Tony Stark. Jag viste inte om jag skulle vara överlycklig över att få se honom bara sådär. Men det var jag i alla fall inte. Han hade sett trevligare ut på bild. Jag tog ett steg utanför de lila "hissrummet"
-Jag är... Ömmmmmmmm, började jag som hade lite svårt att smälta allt.
-Jane, avslutade jag sen med. Den andra mannen hade till skillnad lite grå-blekare hår. De var krulligt, han hade också på sig ett par glasögon som fick honom att se dubbelt så smart ut. På Nick hade det låtit som om han var ett geni. Tony likaså.
-Jaså... sa Tony. Inte Thors Jane va?! Sa han sedan förvånat.
-Ömmmmm, antar inte det, svarade jag. Thor var också en gammal Avenger.
-Men du är Tony Stark, inetsat? Sa jag och ställde mig längre in i rummet.
-Ja.. Tja, jo... JA, sa han osäkert. Men om detta är en intervju kan du gå med en gång.
-Detta är ingen intervju! Jag är här för att... hann jag börja innan Bruce som hade gått till fönstret avbröt mig:
-Du är här för att få med oss i Avengers igen! Vi ha redan svarat på de! Svaret är nej!
-Hur viste du de, Bruce? Frågade jag förvånat.
-När Nick Fury står i fönstret bredvid börjar man ju ana, sa han och skymmde fönstret helt med gardinerna.
-Hur kan du mitt namn förresten?
-Nick nämnde de.
-Då vet du också att du inte ska reta upp mig! Sa Bruce.
Och det visste jag mycket väl. Om Bruce blev tillräckligt arg förvandlades han till en enorm, grön och muskelös varelse, Hulken.
-Jag menade inte att komma och göra intrång här, men ni måste tillbaka till högkvarteret! Så vi kan börja i ruta ett. Varför separerades ni? Började jag som önskat att jag skrivit ett manus.
-Ömmmmm, fick Tony ur sig igen. En drink?
-Nej! Sa jag och insåg att detta kanske inre blir så lätt i alla fall.
-För att få en lång historia kort, kan man säga att jag och Stark ville ha lite, ja, ledigt. Så vi hoppade av. De ledde till att Thor åkte hem till Asgård, Natasha och Steve bildade något form av team som inte gör någonting, och Clint åkte tillbaka hem till sin familj, sa Bruce och hämtade andan.

Nu snurrade ännu fler tankar i mitt huvud. Asgård?! jag visste visste vilka Steve, Natasha och Clint var. Dem hade också varit Avengers en gång i tiden. Lika så Thor. Men honom hade jag inte fått höra så mycket om.
Natasha, också kallad "Black Widow", Steven Rogers också kallad "Captain America" och Clint Barton känd som "Hawkeye".
-Okej... sa jag lite efterdraget.
-Så vi har inga planer på att komma med igen, sa Tony som hade gått till baren för påtår. Jag var på väg att ge upp.
-Men ni måste försöka! Sa jag. Jag visste inte ens vad som motiverade mig till att göra det här. Men jag kände på mig att det var viktigt. På Nick lät det som liv eller död.
-Jag ser inte vad vi vinner på de! Sa Bruce.
-Ni kommer rädda liv! Vad motiverade er förra gången?
Tystnad.
-Tänk på de så kanske ni ändrar er, sa jag så poetiskt jag kunde.
-Du kommer stanna här ända tills vi går med, va? Sa Tony och suckade. Jag satte armarna i kors och nickade.

~Del fyra, ✔️! Som alltid hoppas jag att ni gillade delen! Ni får gärna lämna en kommentar och säga vad ni tycker! And remember, be a SCI-FI freak 4-ever~