Good for you // ogmar & foscar

0.4

"Ska du inte försöka äta lite hjärtat? Tänk på bebisen.." Mumlar Felix till Omar som ligger utslagen i hans famn med ansiktet mot hans mage. Omar bara skakar på huvudet och jag hör honom mumla något vilket får Felix som annars är otroligt envis när det kommer till gravida och mat att lägga risifruttin på bordet och hans oroliga ögon möter mina.

"Omar hjärtat, försök få i dig litegrann bebisen mår ju inte bra.." Mumlar Felix och stryker fingrarna igenom Omars krulliga hår. Omar hulkar till och vrider undan huvudet ännu en gång vilket får Felix att tyst leka med hans hår och han suckar lågt åt honom.

"Har du ont i magen eller mår du bara illa? Du måste prata med mig nu Omar bebisen är ju arg, den mår inte bra." Säger Felix med en mild röst vilket får Omar att ledset vrida på sig i hans famn. Den mörka koftan han bär åker upp en aning och blottar hans svullna mage vilket får mig att tyst flämta till. Plötsligt skriker han till och kröker ryggen i smärtor vilket får Felix att hålla hans små händer i sina och jag känner tårarna i ögonen. Omar är ensam, han har ingen - ingen som älskar honom igenom graviditeten som Felix älskar/älskade mig. Han har ingen, han är helt själv.

"Såja.. lugn, här.." Viskar Felix och placerar en hink mellan Omars lår och håller undan hans tjocka mörka hår. Om det är något jag älskar med Felix så är det hur han kan läsa av en annan människa, han kan hjälpa utan att få förklarat för sig vad det är som är fel. För min pojkvän är smart, han är vänlig och han vill hjälpa andra. Han vill hjälpa Omar ta sig igenom det jag gick igenom för ett par månader sedan, han vill hjälpa honom bli lycklig precis som jag är.

"Åh men herregud.. lugn" hör jag honom säga och jag vänder bort huvudet och låter Felix sköta Omar ifred. Felix ger mig ett stöttande litet leende och jag går iväg emot köket där jag slår på vattenkokaren för att slippa höra på ljuden han ger ifrån sig och jag sjunker sedan ned på pallen framför spisen och blickar ut över fönstret. Min mobil plingar till på köksön och jag ställer mig upp med en suck och när mina ögon läser det korta smset så hugger det till i min mage och jag tittar osäkert över på Felix och Omar innan jag låser mobilen igen och fixar kopparna med teet och havregrynsgröten.

När jag sedan slår mig ned i soffan med en skål gröt till Omar och te till oss alla så ler han försiktigt vilket får det att kittla lyckligt i magen; min kompis är lycklig, och om han är lycklig så är jag också det. Så fort Felix slår sig ned bredvid oss båda så börjar Omar att äta av gröten och jag andas lättat ut, han äter iallafall.

"Går det bättre nu hjärtat.." frågar jag med en tyst röst och Omar nickar till och lutar huvudet emot Felix bröst. Felix leker lite med hans hår medan han äter och jag blänger irriterat på tv:n enda fram tills dess att Felix harklar sig.

"Jag tänkte ta ett glas vin, ska du ha Oscar?" Frågar Felix med en mjuk röst och jag skakar på huvudet och han suckar och går iväg för att fylla sitt eget glas. Han slår sig sedan ned bredvid mig i soffan och drar in mig i sin famn och kysser mig löst i håret men allt jag kan tänka på är det knäppa smset på min telefondisplay...

hur ska han reagera?