Brooklyn | f.s

1.2

°Tess perspektiv°

Klockan slår strax sex, solen lyser för en fin dag och jag är allmänt lycklig. Barnen sover, Felix står sovandes framför spisen och steker ägg, jag sitter som vanligt med datorn och jobbar vid köksbordet.

"Snarkar du?" Felix skakar snabbt på huvudet och vänder sig mot mig.

"Va?" frågar han förvirrat och jag skrattar åt hur trött han är.

"Du snarka, när du steker ägg" skrattar jag och han suckar, ler och återgår till stekningen. "Jag ska väcka Lucas..." säger jag och reser mig från stolen jag precis satt på. Med lätta steg tar jag mig upp till övervåningen. Försiktigt trycker jag ner handtaget till hans rum samtidigt som jag puttar upp dörren.

"Gooooo-åå jag går igen" knappt hinner jag in i rummet innan jag backar ut igen. Skrattet bubblar inom mig och tankarna om att jag ska föreställa en bra mamma och inte skratta trycker hela tiden.

"Det var det mest akwerda i hela mitt liv!" säger jag på väg ner för trappan och jag kan inte låta bli att skratta.

" du har la sätt din son naken innan?" skrattar Felix och jag slår vänster handen över pannan.

"Ja, men inte på det sättet" säger jag och skakar på huvudet mot Felix idioti.

"Vadå då?" frågar han och jag sätter mig på stolen framför honom. Den förvirrade och nyfikna blicken ligger fast klistrat på mig och jag skrattar en sista gång.

"Det var inte bara ett L i sängen, utan två" jag tänkte skratta, för hela situationen var så pinsam och bara rent av oturlig. Men Felix stoppar mig.

"Vad sa du?! två?!" Frågande kollar jag upp på honom då hans tonfall inte alls va det jag hoppades på. Hans gaffel ligger på bordet, och hans blick är hård.

"Ja två, men han är faktiskt 16, och byxmyndig så det är inget vi ska lägga oss i" svarar jag, en aning surt. Felix rör inte en min utan kollar fortfarande in i mina ögon.

"Vem är den andra?" säger han och jag suckar.

"London" Där efter går allt för fort, Felix är borta från köket och uppe vid Lucas på mindre än en minut. De hårda knackningarna mot dörren ekar ner till mig och där efter kastas elaka och hotande ord mellan dom två. Med en suck tar jag mig upp, ser hur Felix argt berättar saker för Lucas som han inte alls lyssnar på. Efter att ha gett dom två en 'är ni seriösa'blick går jag in till London som i ren panik sitter och lyssnar på galningarna utanför.

"Hej" säger jag, en aning stelt och hon kollar på mig.

"Hej" svarar hon och jag ler.

"Jag ber om ursäkt för Felix, han är dum i huvudet, trött och irriterad över allt just nu. Ska jag ringa pappa?" säger jag och hon nickar osäkert. Jag springer ner för trappan och letar igenom kontaktlistan tills Oscar dyker upp.

"Hejsan Oscar! Känner du för att hämta din dotter kanske?"

"Hej på dig också! och ja, jag kommer strax"

"Okej, jätte bra! det är liksom lite dålig stämning här"

"Jasså? vadå?"

"Hmm, vi tar det när du kommer! Puss hej!"

"Okej, puss hej!"

Brooklyn kommer trött ner för trappan och gäspar stort när hon går in i köket. Jag är glad att hon inte vaknat helt än och att hon då inte uppfattar de höga svordomarna. Att inte Elliot vaknat är ett mirakel, Den killen hör allt och vaknar åt allt. Jag går in i köket till Brooklyn som slevar i sig flingor och mjölk med slutna ögon.

"God morgon hjärtat" säger jag och hon mumlar något ohörbart tillbaka. London kommer ner för trappan och jag ber henne sätta sig ner och vänta.

Några snabba knackningar på dörren och Oscar står i hallen. Jag går dit och möter en rynkad panna och frågande ögon.

"Varför?" frågar han och som om jag kunde läsa hans tankar så handlar det om Felix gapande mot Lucas och tvärt om.

"Sex baby, lets talk about her and him, lets talt about all the good things and the bad things baby, lets talk about seex" sjunger jag en aning skämtande och Oscar skrattar kort åt mig innan han kollar på London som skamset kollar ner i golvet.

"Så dom två? har? oj" säger han och jag nickar.

"åk ni nu, jag har två små ungar att ta hand om här" säger jag och Oscar nickar, hälsar snabbt och går ut med London efter sig. Jag står kar ej stund och ler innan jag vänder mig om, vänder på mitt humör och kollar upp för trappan. Felix kommer ner för trappan och en hög smäll från att Lucas dörr slår igen hörs.

"Felix vad hände...." Men mer hinner jag inte innan dörren till vårt sovrum ger ifrån sig en lika hög smäll och Felix är borta.

"Mamma, vad händer?" Brooklyns rädda ögon möter mina och jag suckar, rycker på axlarna och går med henne in i köket.

"Jag vet inte, men vi måste låta dom lugna ner sig okej?"

"Okej."