Jag önskar att jag kunde få uppleva oss för en dag.
Hela dagen har vi spenderat under vårt gemensamma fluffiga duntäcke hemma i våran säng, i våran lägenhet.
Sängen som känns alldeles för stor för mig utan Felix men som nu är helt perfekt. Täcket börjar att dofta svagt som honom återigen och jag drar in doften djupt ner i lungorna.
Han ligger stilla med slutna ögon men låter sina fingertoppar svepa upp längs min bara arm, vidare ner över nyckelbenet och ner över bröstet. Och sedan upp igen.
För varje gång hans fingrar sveper ner över mitt bröst så letar de sig allt längre ner och till slut fnissar han tyst då jag spänner mig under hans beröring och flämtar till.
"Det var längesen baby" mumlar han tyst fram och öppnar försiktigt ögonen. Jag möter hans gröna ögon innan jag försiktigt grenslar honom, noggrann med att inte lägga allt för mycket vikt på hans svaga kropp.
Med försiktiga rörelser, noggrann med att inte skada hans sköra kropp, börjar jag att röra mina höfter mot hans och han sluter ögonen. Ett lågt stön passerar hans läppar och jag kysser honom med tunga, precis som förr.
"Vi är lite ringrostiga men visst kan vi fortfarande" flämtar jag fram när takten går upp och bådas stön fyller luften.
Och senare på kvällen, när han slumrat till efter vår intima aktivitet, fattar jag tag om hans handled. Och försiktigt, försiktigt knäpper jag fast berlocken som är ett litet evighetstecken.
För han och jag kommer alltid att finnas kvar, vad som än händer.
BINABASA MO ANG
Önskelista | Foscar xmas story
Fanfiction"Önska dig vad som helst Felix, jag fixar det" Han möter min blick och sänder mig ett litet leende. "Då får du också önska dig något" får han fram med en svag stämma och jag nickar och ler innan jag skriver ner min enda önskning. Jag önskar att F...