Azzå vilken jul

2.1

Jag tog min cykel och började cykla till farmors hus. Eller, azzå min låtsats farmor. Jag tänkte fråga henne om hon visste något om någon Ramona.

Jag cyklade förbi centret. Medan jag ändå var ute, gick jag in i blomsteraffären och köpte några blåa vackra rosor att lägga vid västra. Jag betalade och cyklade dit.

Västra var ganska obebott, och nu hade fler flyttat därifrån.

Jag klev av cykeln och gick mot blomsterplatsen, det låg alla möjliga sorters blommor här, men också andra fina grejer. Ellie hade åkt hem igår. Hennes familj ska hålla begravningen imorrn.

Jag skulle vilja gå, men Ellie hatar mig, och jag vill inte var den som förstsertillattnågondörochsengårpånegravningenutantillåtelse, folk brukar inte uppskatta sådana personer.

Jag satte mig ner i snön och lade blommorna på marken.
-Freddy, det var inte meningen att det skulle bli såhär. Du borde ha stannat hemma, jag saknar dig, även om vi precis lärt känna varandra. Jag är så ledse... Sen började tårarna rinna ner för mina kinder.

Att det kunde göra så ont att förlora någon. Att förlora mamma var en sak, men då var det inte på min bekostnad. Men när någon dör och det är på grund av dig, då skulle det vara skönare med tusen knivar genom hjärtat.

Freddy kommer aldrig mer få se solens strålar, aldrig kunna skratta, aldrig kunna gråta. Hon är borta. Hon är borta på grund av mig.

Jag  satte mig upp på cykeln och cyklade farmors hus.

När det stora gula huset tornade upp sig framför mig, steg jag av cykeln och låste fast den i en lyktstolpe.

Jag gick upp för en trappa, två trappor, tre trappor, fyra trappor, och sen såg jag skylten:
Mrs Jonsson.

Jag plingade på och väntade på att farmor skulle öppna. När vi flyttade hit så var Olivers mamma den jag lärde känna snabbast. Hon är så lugn, det är som att hon vet allt.

Farmor öppnade dörren och sa:
-Hej, Charlie. Det var längesen du hälsade på. Jag nickade och hon släppte in mig.

-Farmor. Jag har tre frågor. Sa jag när vi kom in i köket.
-Okej. Tar det lång tid? Jag ska klippa mig om 2 timmar. Jag skakade på huvudet.

-Ett, vad heter du? Du har aldrig sagt det, och varje gång jag frågar viftar du bara bort det.  Farmor böjde sig ner och tog fram tebryggaren.
-Vill du ha lite te? Frågade hon och tog fram en kakburk. Min mage kurrade, på blod inte på mat, så jag tackade nej och sa:
-Det är exakt det här jag menar, du byter ämne om jag pratar om vad du heter. I början brydde jag mig inte, men nu är det viktigt! Farmor tappade te påsarna och suckade.
-Charlie, för det första, jag har inget namn. För det andra, säg inte det här till Oliver. Jag har adopterat honom.

Jag flämtade till och sa:
-Så du har ljugit för honom i hela hans LIV?!
Min mamma ljög för mig, men det var för att skydda mig. Men du! Du kan inte ens berätta för din enda son att han är adopterad! Du är en himla häxa!

Farmor verkade inte ta det så hårt utan sa:
-Ja, vissa kallar mig det med. Jag tittade konstigt på henne och kände mig plötsligt obekväm. Hade jag gått för långt?

-Det var visserligen några år sedan, men det har hänt. Jag hade tur som inte föddes på 1600-talet. Då hade jag varit död vid det här laget, men på 1880-talet hade alla slutat bry sig.

-Är du en häxa? Frågade jag förvånat.
Farmor, eller personen som inte ens är min låtsats farmor sa:
-Det var väl det du kallade mig? Inte sant?
Jag nickade och sa:
-Har du någonsin gjort något med det här halsbandet? Sa jag och tog av mig min kedja.
Hon tog kedjan mellan fingrarna och kollade på berlocken.
-Åh, ja. Men jag trodde den var förstörd. Nå väl, inte mycket att göra med det. Sa hon och slängde halsbandet i sopen. Jag röck till och sprang fram till soptunnan.
-Charlie, det är inget att oroa sig för. Det där var bara en kopia. Som jag gjort. Din mamma ville inte att du skulle bära omkring på något så viktigt.
-Men...
-Inga men. Boken kommer dit den ska, i sinom tid.
-------------
21/24, jag är så ledsen att jag inte la upp den här delen igår, jag var i stallet i minst 3 timmar, utan batteri i telefonen, och vi skulle rida barbacka, (Hästen var som En TRIANGEL med socker kick.) jag glömde helt att lägga upp kapitlet när jag kom hem, hoppas det i te gör något! Kram❤️