hon har precis slutat, och här står jag som en stalker bredvid någons bil och väntar på att hon ska komma ut. efter några minuter så svänger det in en motorcykel in på skolgården...någon minut senare så kommer hon ut... hon vinkar? jag tar upp min egna hand några få centimeter men hon verkar inte reagera på det... hon går mot mig och jag rätar på ryggen... hon tar inte emot min ögonkontakt... hon går förbi mig och sedan till killen med motorcykeln... AKWARD!!!
jag tittar snett bakom ryggen och ser killen ta av sig sin hjälm, man kunde sa att han var något år äldre... hon kanske gillar äldre killar? Det sista jag såg henne göra var att ge honom en mjuk kram precis innan hon satte sig på hans motorcykel, innan de försvann bort från skolgården.
så jag hade väntat här i mer än 1 timme på någon som tydligen hade en pojkvän, någon som inte ens gav mig någon ögonkontakt. jag fick inte ens se in i hennes alldeles gröna ö... jag tänker genast bort tanken när jag kommer på vad som jag egentligen gjorde. jag gav inte komplimanger, inte ens i mitt huvud... okej kanske någon gång till min mamma. men aldrig till någon annan, ALDRIG...
- jag får väl gå hem då! mumlade jag svagt för mig själv
:*:*:*:
- jag är hemma! ropade jag igenom det tomma huset, varför jag fortfarande sa att jag var hemma även om jag visste att jag var den ända som var hemma så hade jag väl en tanke om att någon gång att någon ska svar mig...men nej inte idag heller...
jag tog av mig mina skor och ställde dem i skostället samt med jackan fast den lade jag in i en garderob i hallen som jag nu stod i.
efter att ha klätt av mig mina utterkläder så gick jag in i köket för att ta ett glas med vatten. med ett glas vatten i handen så gjorde jag också min väg upp till mitt rum.
Engla's P.O.V
efter att den sista lektionen var avklarad för dagen, så tog jag snabbt upp min mobil ur bakfickan av mina jeans och knappade in ett sms till Felix som led:
; Käraste broder! skulle du kanske kunna tänka dig att hämta mig?
och inte långt efter så fick jag ett sms tillbaka med samma gammalmodiga inledning på sms'et
; käraste Syster min! självklart kan jag det :*
de flesta eleverna hade redan hunnit göra sin väg hem medans jag stod där vid skolporten i väntan på att Felix skulle komma för att hämta mig.
efter några minuters väntan så såg jag Felix åka in på skolgården med sin gamla moppe, men vad jag också såg var, Noah! han såg ut att vänta på någon, men vem? det var ju typ bara jag kvar på skolan. förutom vissa lärare och så.
när ljudet från av att porten öppnas så fångar jag ingens uppmärksamhet! den var redan på mig...
när jag här står på trappan så lyfter jag min hand några få decimeter för att vinka till Felix. det konstiga med det var att det var inte bara Felix som vinkade tillbaka, det var även Noah som där stod i väntan på någon...
VOCÊ ESTÁ LENDO
On My Way Down
Ficção Adolescente- Jag trodde att vi alltid skulle hålla ihop, vi hade lovat varandra det. kommer du inte ihåg? - Nej jag kommer inte ihåg, och vem är du ens? - Vem är jag, jag har varit din bästa vän i 12 år hur kan du glömma bort mig? - du betydde tydligen inte...
