Bitch // o.m

❁Tjugo

7 November 2017

Jag vaknade på precis samma sätt som jag somnade. Det vill säga på en kudde i Ogge's knä. Ogge's huvud var lutat bak mot soffkanten, Oscar satt i den andra soffan fast med huvudet lutat framåt, Felix satt lutad mot Oscar's axel och gav ifrån sig tysta snarkningar. {Foscar}

Eftersom att klockan är över tio, vilket är extremt sent för mig, så bestämmer jag mig för att stiga upp. Att hitta i köket är en viktig punkt för mig så jag ska hitta frukost. Chipsskåpet vet jag redan vilket det är så så långt klarar jag mig.

Jag går in i köket och kollar i första skåpet. Jag känner steg bakom mig och känner paniken stiga inom mig. Herregud, nu blir jag anfallen. Jag tar tag i oboypaketet och vänder mig om.
"Jag är beväpnad!" Säger jag aggresivt men pustar ut när jag ser Felix stå framför mig.
"Du skrämde mig" Säger jag efter min pust.
"Nja, jag vet inte, jag tycker att det var du som skrämde mig" Säger han och kollar på mig med trötta ögon.
"Hjälp mig plocka fram frukost" Säger jag och fortsätter kolla runt i skåpen. Felix släpar benen eftersig men tar sig tillslut till kylskåpet. Han ställer fram smör och pålägg på köksbordet. Själv så försöker jag fixa kaffe, vilket jag är väldigt dålig på.
"Hur går det?" Frågar Felix och gäspar.
"Jätte.. Bra" Säger jag fokuserat. Frustrerat drar jag handen genom håret.
"Den gör inte som jag vill bara" Säger jag och försöker leta efter vad jag kan ha gjort för fel.
"Evelina, sladden är inte ens i väggen vet du va" Säger han och skrattar åt mig.
"Du skojar" Säger jag och suckar högt medan jag sätter in sladden i väggen. Kaffebryggaren sätts direkt igång och brygger kaffet.
"Funderat på att jobba i kök?" Säger Felix ironiskt och hjälper mig att duka fram tallrikar och koppar till alla.

Nu återstår bara det sista, att väcka de andra.
"Wee-uh-wee-uh" Skriker jag medans Felix bara skriker.
"Vad händer?" Säger Ogge som precis vaknat av vårt vackra oljud.
"Frukost" Säger jag och går fram till soffan. Jag tar upp kudden och kastar den på Oscar.
"Va?" Frågar han omedvetande.
"Fru-kost" Upprepar jag och går in i köket.

"Har ni gjort detta?" Frågar Oscar chockat när han kommer in i köket.
"Se inte så chockad ut, pannkakorna hittade vi i kylskåpet" Svarar jag och sätter mig på den ena stolen.
"Pannkakorna jag skulle äta till lunch idag?" Frågar Ogge och sätter sig på stolen.
"Oops" Säger jag och tar en pannkaka på min tallrik.

{Jag har ingen aning om vilken dag det är så vi säger söndag, okej? Bra}
Jag öppnade porten till Ogge's lägenhet och gick ut. Luften var sval och kylde in under jackan som jag drog tätare runt midjan.
"Fryser du?" Hördes en röst bakom mig. Jag vänder mig om och ser Oscar. Gick inte han för över en timme sedan?
"Lite" Säger jag och väntar in honom.
"Vart ska du?" Fortsätter jag för att hitta ett samtalsämne.
"Hem" Svarar han simpelt och sparkar på lite grus på marken. Det börjar bli kallt ute, det är redan nära minusgrader.
"Vart har du varit? Du stack väl från Ogge för längesedan" Säger jag.
"Jag var hos Ella" Säger han och suckar dystert.
"Vadå? Vad hände?" Frågar jag och tittar på honom.
"Nej, inget viktigt" Svarar han och tittar åt andra hållet.
"Du kan lita på mig, om du vill berätta vad som hände alltså" Säger jag och svänger in på infarten till huset jag spenderar mitt liv i.
"Men vi ses då" Säger jag och går upp för den lilla trappan upp till ytterdörren.

"Hej" Halvt skriker jag och drar ut på e:et. Inget svar.
"Hallå" Ropar jag igen och slänger av mig skorna. Jag hör musik och skratt från badrummet. Ut kommer en halvnaken man med en handuk runt midjan. Jag skriker till och han vänder sig om.
"Åh, Evelina? Din mamma har berättat mycket om dig!" Säger han med ett leende fastklistrat i ansiktet.
"Varför är du naken i mitt hus?" Fortsätter jag skrikandes.
"Det är fakiskt mitt hus" Säger mamma som också kommer ut från badrummet med en handuk virad om sin kropp.
"Men gud, skojar du eller? Är du helt sjuk i huvudet?" Frågar jag och kollar på henne.
"Vadå? Om du springer omkring med killar kan väl jag också göra det?" Säger hon och går mot hennes sovrum.
"Du är helt störd mamma, vet du det?" Ropar jag efter henne.
"Jag vet" ropar hon tillbaka från sovrummet.

Jag stänger min dörr och låser dörren efter mig. God natt livet.