Bitch // o.m

❁Epilog

27 Oktober 2020

Jag gick ner på stan med Vanessa och Jade, om vi har mognat? Nej.

Vi går in på espressohouse och köper en varsin smoothie. Vi går vidare mot samma bord som vi alltid sitter vid, vi går hit varje onsdag för att fira lilllördag.

"Kan jag ta den här stolen?" Frågar en manlig röst, jag känner igen den lite för väl men hag kan inte placera den. Jag vrider huvudet.
"Viss- Oscar?" Frågar jag chockat även om jag såklart kan se att det är han.
"Evelina? Hej!" Säger han och drar upp min hand så att jag reser mig. Ring, han har en ring.

Han drar in mig i en kram. Jag har saknat det här så mycket, även om det var jag som lämnade honom.
"Älskling, vem är det?" Frågar en extremt ljus feminim röst.
"Sandra, det här är Evelina, Evelina, det här är min-" Börjar han presentera oss för varandra.
"Fästmö! Vi gifter oss nästa vecka, vem är du ens?" Säger hon där bitchen.
"Jag är inte någon du behöver lägga på minnet" Säger jag och fakeler, jag reser mig från min stol och ursäktar mig till Vanessa och Jade. Jag kan inte komma över Oscar efter tre år, vad är jag för tönt?

"Evelina?" Hörs rösten igen, steg hördes starkare och starkare.
"Evelina?" Upprerar han.
"Gjorde jag något fel?" Frågar han mig och lägger sin hand på min axel.
"Jag gjorde, jag lämnade dig! För att jag älskade dig och jag ville inte vara oförberedd på att få mitt hjärta brustet, så jag gjorde det själv... Jag är leds-" Säger jag men blir avbruten av att hans läppar möter mina.
"Oscar du gifter dig snart, med någon du älskar" Säger jag och drar ifrån.
"Du får det att låta som att jag inte älskar dig" Säger han och skrattar hunorlöst.
"Va?" Frågar jag omedvetande och tar bort hans händer från mina kinder.
"Jag kommer aldrig att komma över dig Evelina, du var allt för mig, man släpper inte det" Säger han och tittar in i mina ögon.
"Du är basically otrogen just nu" Säger jag och skrattar hunorlöst. Men vet du det gör inget för att din fästmö är en riktig bitch och jag hatar henne så stanna med mig. Om jag bara vågade säga det där.

"Det är dags att släppa nu Oscar, hon där är kvinnan i ditt liv, det är hon du ska spendera resten av ditt liv med, det är hon som ska bära dina barn i nio månader, det är hon som du ska se era barn växa upp med... Så gå, låtsas som att det här aldrig hände, men jag kommer aldrig sluta älska dig, men du måste sluta älska mig" Säger jag och vänder mig om. Deep. Jag måste erkänna att några tårar fälls då och då. Jag var inte redo att träffa Oscar nu. Men han är snart gift. Jag överlever.