Bitch // o.m

❁Fyrtiofyra

20 December 2017

Ogge's perspektiv

Det har gått mer en än vecka sedan Evelina's mamma dog. Begravningen var någon dag senare. Efter det släppte Evelina allt. Hon fick ägandet av huset och bor nu där själv. Hon har stängt bort allt och alla, hon har tappat kontakten med alla. Jag hörde faktiskt av mig till Jade och Vanessa, men de har inte heller pratat med henne.

Jag bestämde mig igår kväll för att gå dit idag. Evelina behöver ett stöd. Honn svarar inte på mina sms eller samtal så jag får gå dit och prata med henne.

Jag kliver upp på trappan och knackar först försiktigt på dörren, men när jag inte får något svar så knackar jag hårdare. Till slut hör jag steg inifrån. Där står min, stryk det. Där står Evelina, lite tröttare, lite mer plågad, mycket tanigare men fortfarande så vacker.

"Vad gör du här?" Frågar hon och kollar på mig oförstående.
"Jag saknar dig, jag vill träffa dig" Svarar jag tungt och tappar inte ögonkontakten.
"Får jag komma in?" Frågar jag och kliver försiktigt in samtidigt som hon nickar försiktigt.

Vi sätter oss i soffan. Alla fönster har persiennerna nerdragna, allt är komsvart, det enda som lyser är ljuset från tvn.

"Hur mår du?" Frågar jag och sätter mig i soffan, hon kollar på mig med en tom blick. Hon satte sig i soffan bredvid mig och vilade huvudet mot min arm.
"Förlåt" Säger hon plötsligt när jag drar handen tröstande upp och ner längs hennes arm.
"För vadå?" Frågar jag och kollar frågandes mot henne även om hon har blicken klistrad mot fönstret bakom tvn och inte ser mig.
"För allt, för att jag inte har hört av mig, för att jag stängde ute alla, dig... Förlåt för att jag stängde ut dig-" Börjar hon. Hon pratar tyst.
"Förlåt för att jag inte kom tidigare" Säger jag.
"Förlåt för att jag inte var här med dig när du behövde mig som mest" Fortsätter jag och hon tittar upp.
"Du behöver inte säga förlåt. Jag kommer alltid älska dig! Du är min bästa vän" Säger hon och kollar på samma ställe igen. Aj.

Evelina's perspektiv

Det är ju sant. Han är min bästa vän, skulle kunna vara mer, men han är alltid min bästa vän.

Det är skönt att bara vila såhär i Oscar's knä. Jag har inte gjort det på ett tag.

Jag satte på clueless på netflix och halvslumrade till, filmen kan man ju utantill ändå. Oscar's hand stryks bekvämt genom mitt hår.

Ogge's perspektiv

Hon somnade lätt i mitt knä. Det såg fruktansvärt ubekvämt ut, då är det jag som ska få upp henne. Jag lyste upp hennes om möjligt ännu mindre kropp. Hon väger ännu mindre än förut och om jag ska vara ärlig så skrämmer det mig. Jag vill att hon ska må bra. Jag tog mig ganska osmidigt upp för trappan med Evelina i mina armar.

Jag lade henne på hennes säng och lade täcket över henne. Jag lade mig bredvid och höll armarna kvar runt hennes midja.

*
21 December 2017

Evelina's pov

Jag vaknade ensam i min säng. Antar att jag drömde att Oscar kom hit, i så fall var det en underbar dröm.

Jag reste mig ur sängen och bytte mina sovshorts mot ett par pyamasbyxor. Jag gick vidare ner för trappan och kände doften av pannkakor? Jag gick in i köket och såg Oscar stå och kämpa med att vända en pannkaka.
"God morgon" Sa han när han märkte att jag stog i dörröppningen.
"God morgon" Sa jag och log, något jag inte gjort på länge.

Jag gick mot stolen jag brukar sitta på men Oscar sprang före. I stället för att sätta sig själv så drog han ut stolen så jag kunde sätta mig. Jag lade en pannkaka på min tallrik och hällde på sylt. Jag har inte ätit gott på länge. Det var godare än någonsin förut och jag njöt av varje tugga, jag kan tänka mig det här varje dag.

Efter frukosten så gick jag upp och lade mig för att vila, man blir trött av mat. Oscar lade sig bredvid, jag skulle kunna kyssa honom precis nu! Men han känner nog inte så om mig så det är nog bäst att jag låter bli. Jag vill inte glra stämningen stel. Han virade sina armar runt om mig och vilade sitt huvud i min nacke. Jag älskar det här.

•••
Soya soya ingefära
•••