LIFE //

4

"Jag ska spy Felix, ta med dig Charlie till vardagsrummet och stäng sovrumsdörren in hit okej hjärtat?" Säger han med en ansträngd röst och jag ser oroligt på honom men gör som han säger och lyfter upp Charlie som oroligt gnyr emot mitt bröst och går ut med honom till vardagsrummet där Omar och Ogge ligger placerade i soffan. Omar med en hink bredvid sig och Ogge med armen om sin pojkvän.

"Men vad fan... alla är sjuka nu? Var kan jag vara med min bebis utan att han blir sjuk?" Suckar jag när jag får syn på Omars trötta ögon och Ogge utmattade blick möter min innan han drar Omar emot sig och mjukt kysser hans hår och lägger armen beskyddande om honom och jag gör likadant med Charlie. Enda sedan vi flyttade ihop har det varit lite spänt mellan mig och Ogge, vi kommer inte alls överens och jag har ingen aning om varför. Han tror att allt jag säger och gör är riktat mot Omar, för att såra honom - vilket det verkligen inte är, men ja - Ogge är kär och överbeskyddande, jag kan inte direkt klandra honom.

"Jag är inte sjuk Felix, jag kräks bara. Oroa dig inte" Mumlar Omar hest plötsligt och jag suckar lågt och håller Charlie tätt emot mitt bröst och myser lätt med ansiktet i hans mjuka hår vilket får honom att fnittra tyst och jag ler tårögt emot honom.

"Jag är bara rädd för att Charlie ska bli sjuk Omar, förlåt." Mumlar jag och Ogge fnyser åt mig vilket får mig att förnärmat möta hans dömande blick på mig och mitt barn vilket får tårarna att bränna i min hals och jag håller om Charlie beskyddande.

"Sluta kolla på oss så där? Vad fan är ditt problem Oscar?" Yttrar jag iskallt och Ogge fnyser och drar in Omar i sin famn och smeker sina händer lätt över hans mage.

"Jag vet att du är orolig för Charlies hälsa Felix. Men din pojkvän och bästa vän är sjuka och du borde trots allt även lägga ner lite tid på att ta hand om dem. Oscar ligger ensam på rummet och spyr just nu, hur roligt tror du han tycker det är? Han har tagit hand om dig i den situationen allt för många gånger för att du bara ska strunta i honom. Låt Charlie snutta ett tag, han kommer somna direkt efter det och ta hand om din kille. Jag vet att det är fantastiskt med en bebis men du får inte glömma människorna runt omkring dig;" säger Ogge och jag suckar lågmält.

"Så det är det allt detta handlar om? Att jag glömmer er?" Frågar jag med en brysk röst och Omar snyftar till och möter min blick.

"Jag vill berätta något för dig j-ju Felix," viskar han och jag suckar men lyssnar - Ogges händer smeker sig lugnande över Omars mage och jag suckar högljutt och vänder på klacken.

"Vad då inte magsjuk? Du smeker för fan hans mage för att han har ont?! Seriöst, jag vet att jag lägger tid på Charlie men vad ska jag göra?!" skriker jag och går därifrån med en gråtande bebis i famnen.