LIFE //

8

Det är med oroliga steg som jag går emot Omar och Ogges rum. Ogge är inte tillbaka ännu och jag har hört Omar spy inne i badrummet och just nu hör jag honom gråta som ett barn ifrån deras sovrum. I början tänkte jag ge honom den privata tiden han kanske behöver men nu har det gått upp emot en halvtimme och jag känner inte för att vänta längre då det är rätt uppenbart att Omar inte mår bra och är ledsen.

Jag knackar försiktigt på den beiga dörren till deras sovrum och utan att vänta på svar så kliver jag rätt in i sovrummet. Omar ligger under det fluffiga duntäcket. Han är klädd i sin tunna kimono och om det inte vore för att täcket åker upp en liten bit precis vid hans höft så uppfattar jag att han är naken och jag sjunker försiktigt ned på sängens kant bredvid honom och smeker min hand mjukt igenom hans svettiga hår.

"Prata med mig Omar. Hur mår du?" Viskar jag och han snyftar högt emot mitt knä och jag vaggar honom sakta medan jag lätt leker med hans hårlockar precis som jag sett Ogge göra den gånger Omar gråtit nu på senaste tiden.

"Jag har så ont i magen Felix.. och jag.. jag har bara så ont och jag är rädd." Viskar han hest och jag smeker hans mage mjukt och jag är såpass upptagen av att torka hans tårar och fokusera på att få honom att sluta gråta och skaka att jag inte ens lägger märke till hur svullen han är.

"Jag pallar inte mer," viskar han hest.

"Jo men det gör du. Berätta för mig, varför bråkar du och Ogge? Varför har inte Ogge sovit hemma på ett par dagar." Mumlar jag mjukt och smeker undan hans tjocka hår ifrån hans ansikte och han gömmer sitt ansikte emot mitt bröst.

"Alltså.. Ogge vill inte ha barn," Börjar han och jag nickar oförstående men låter honom fortsätta utan invändningar.

"Och alltså Felix jag är med barn. Jag är gravid med hans bebis och han vill inte ha den. Det är därför han aldrig är här längre, han är sur på mig för att jag slarvade och inte berättade för honom om att jag kan bli med barn. Han hotar med att göra slut om jag inte gör en abort och jag är livrädd Felix. Jag.. jag är så jävla ensam och jag vet inte vad jag ska göra när bebisen verkligen sparkar för att han är missnöjd. Jag vet verkligen inte utan Ogge Felix, jag vet inte hur jag ska överleva." Viskar han med en sprucken röst och trots att jag borde få fram ord som stöttar och peppar honom så får jag inte ens fram mina andetag utan sitter och gapar med munnen öppen som en guldfisk i chock över hans ord.

__________
Sitter och fixar ihop det jag missat i skolan och det jag behöver komplettera i kurser för att få A och tror det går rätt bra. Kul att äntligen vara påväg emot juridiken på högskolan på riktigt. Synd bara at mattekursen drar ned det hela...

Jaja, nog om detta. Har ni tänkt på hur mycket folk på wattpad och folk överlag bara gnäller och gnäller och gnäller... suck. Nästa vecka har min galna aningen jobbiga (dock fantastiska) vän planerat in en dubbeldejt med henne, hennes kille - mig och hans kompis. Vi ska ut på et glas vin och prata och ja, det känns väl helt ok. Det kan ju inte direkt gå åt helvete.. ;) Hoppas ni har det bra och är nöjda med tillvaron, kram!