26

1.2K 51 21
                                    

Jag ligger utslagen i sjukhussängen med Vidar på bröstet och Oscar ligger däckad i fåtöljen bredvid min säng. Så fort vi kom in på akuten igår var det dags att börja krysta för att jag haft sådana värkar i bilen påväg hit. Oscar var stressad medan jag tog det lugnt, lät honom lämna Charlie hos sin mamma medan jag andades ut värkarna och väntade på honom.

"Har du ont Felix?" En sjuksköterska kommer in med ett vänligt leende på läpparna. Hon ställer ned en kopp te framför mig och jag tar den i mina händer och dricker det direkt då min hals är helt torr efter gårdagens skrik. Jag ler vänligt emot henne och låter henne lyfta upp Vidar i famnen som gnyr ogillande när han inte får vara nära mitt bröst längre och jag drar försiktigt min tunna skjorta tätare om mina bröst då jag inte känner mig riktigt bekväm i att visa dem när dem är röda och svullna.

"Nej, eller alltså jag blöder litegrann. Men jag har inte ont," Säger jag ärligt och hon ler lyckligt och lägger Vidar på mitt bröst igen. Hans trötta gröna ögon möter mina och jag skrattar till lågt och låter honom äta igen och han somnar snart tungt emot mitt bröst och jag utbyter några ord med sjuksköterskan som sedan försvinner iväg ut ur rummet och jag blickar kärleksfullt över på min pojkvän och jag tror att han känner av mina blickar för inom kort öppnar han sina ögon och möter min blick.

"Hej Fells," Mumlar han sömnigt och kryper upp i sängen bredvid mig och drar in mig i famnen. Han kysser mitt hår mjukt och låter sina fingrar mjukt stryka över mitt högra bröst, alltså bröstet Vidar inte äter ifrån och jag skrattar lågt och han ser på mig med en allvarlig blick.

"Du går igenom så mycket smärta för våran familj Felix. Du gör mycket för oss och det är jag evigt tacksam för" Yttrar han kärleksfullt och jag skrattar lågt och nickar tyst innan jag kysser honom lätt på läpparna.

"Jag älskar er. Ni är värd varenda krystvärk jag fick gå igenom igår," Ler jag och han skrattar till och smeker min kind mjukt och ser drömmande på Vidar som sover tungt emot mitt bara bröst.

"Vi har fått två barn Felix, vi är så lyckligt lottade." Mumlar han lyckligt och vaggar mig fram och tillbaka i sängen där vi sitter och jag fnissar lyckligt och nickar instämmande. För det stämmer faktiskt.

Oscar och jag vi är gifta, vi har två barn - och vi bor tillsammans i ett hus finare än vad jag någonsin kunnat drömma om. Vi är lyckliga och vi älskar varandra.

Jag minns när jag var 16 år, jag var osäker i mig själv. Jag ville inte ha min penis, jag ville inte duscha efter idrotten, jag ville inte. Jag minns dagen jag fann Oscar, dagen han tog kontakt med mig med andra ord, han ville hjälpa mig med operationen emot sex. Han fick knulla min fitta då jag tydligen var tightare än andra om han betalade för den och jag sade ja.

Jag fick mina föräldrar att låta mig flytta upp Stockholm ifrån Småland och här sitter jag nu idag. Med min nyfödda son i famnen, med en son som är påväg med min pojkväns mamma till oss. Med min pojkvän, min Oscar. Han som bara skulle vara min sugardaddy, en snubbe som betalar saker för mig, ger mig grejer i utbyte med sexuella tjänster blev min pojkvän, min älskade.

Och hur vrickat det än låter så har vi det otroligt bra. För vi är lycka och vi älskar varandra.

Det är precis som det sägs, kärlek är nyckeln till lycka. 

När jag reste hit erbjöd han mig pengar, jag kände inte ren lycka. Han var inte speciellt viktig, jag kunde hitta någon annan som erbjöd mig pengar. Men nu - nu när han ger mig så mycket kärlek, det är nu han gör mig lycklig, det är nu allt börjar. Det är nu även allting sätts på spel, och frågan är - kommer jag att vinna eller att förlora? 

The end

LIFE //Where stories live. Discover now