Drömmen som blev sann

Kapitel 15

Dagen som bara inte kunde bli värre

Martinus kom fram till mig och ställde sig bakom mig och huvudet precis brevid mitt! Han nästan kramade om mig bakifrån! Mitt hjärta bultade så snabbt nu! Men han var jättelugn!

" Hva skal jeg gøre?" Sa han.
"Eh, vet du vart man kan hitta information om elektromagnetiska fält?" Sa jag.
"Ja!" Sa han och började att visa mig. Jag blev så lugn när jag kände hur tryggt jag hade det med honom. Han är den rätta för mig! Det vet jag! Men han gillar nog inte mig... Vilken kille skulle älska mig liksom?!

"Sånn, her er det" sa Martinus. Han hade tagit fram sidan med informationen. Han gick och satte sig igen och började att viska med Magnus. När han gick kände jag hur jag fick en klump i magen. Jag kände mig så trygg med honom! Läraren kom in och inget speciellt hände under den lektionen.

På rasten så började jag och Nicole att prata om det som hände.
"Sofie, såg du hur han kramade dig hela tiden?! Han vill ha dig! Du måste fråga honom!" Sa Nicole.
"Ja, jag vet. Jag kände hur kan kramade mig och jag bara ÄLSKADE det! Det... De... Det var magiskt! Men att vi passar ihop, att jag ska fråga honom.... Nja... Han kommer bara tro att jag är som alla andra, desperat. Och det vill jag inte! Han har ju redan en "bae" så jag kan fortsätta drömma....
Nicole himlade med ögonen och vi gick till musiksalen.

Vi gick in och satte oss på stolarna, Nicole, jag, Magnus, Martinus och Marcus på en rad och resten av klassen framför oss.
"Idag ska ni jobba 2 och 2 eller 3 och 3. Jag väljer grupper och ni går in i de små musikrummen och börjar att spela det som står på tavlan i rummet."

Vi hade en stor musiksal där vi satt nu. Men vi hade också 5 stycken mindre och  där fick det plats max 4 personer.

Läraren började att peka på oss
"Nicole ett, Sofie två, Magnus ett, Martinus två, Marcus ett osv....
Vänta här! Är jag med Martinus?! Är jag själv med Martinus?! SKA JAG VARA ENSAM MED MARTINUS!!!