Don't let me go | I won't 5

251 25 2
                                    

"Om Stockholm, jag kommer med dig! Oavsett konsikvenserna.. " Sa han med ett leende på läppana.

"Va? Harry! Oh my god! Vi kan ju skaffa en egen lägenhet och så kan vi..." Sa jag exhalterat innan han avbröt mig. Undra vad han menade med konsikvenserna..

"Oj, oj, oj! Nu tar vi det lugnt. Ett steg i taget!" Sa han och skrattade innan han kysste min panna.

Vi blev avbrutna av en man och en kvinna som bar på en bår. Det måste vara sjuksköterskorna. På båren låg en stor väska, förstahjälpen kit antar jag.

Dem frågade blandannat hur jag mådde och vart det gjorde ont.

När jag utförligt savarat på alla frågor kollade dem försiktigt på mitt bakhuvud.

Det såg ganska illa ut sa dem, jag behövde föras till sjukhuset snabbt. Innan dem la mig på båren så täckte dem över det stora såret så gott de kunde.

Harry sa att det låg väldigt mycket blod på trappan. Vilket gjorde mig orolig.

Harry tog mina väskor och åkte med sin bil till sjukhuset.

När jag hade varit på sjukhuset i mer än 1 timme sa läkarna att jag hade fått en hjärnskakning.

Under min tid på sjukhuset så hade min familj kommit dit oroliga med blev lättade när dem fick höra att Harry varit med mig hela tiden.

Han hade till och med tittat på när läkarna gjorde rent mitt sår som tyderligen var 5 centimer stort och ganska djupt.

Det var Harry som hade hållit hårt om min hand när mitt bakhuvud rengördes. Han tyckte att det var obehagligt att se, men det var ju jag som fick mitt bakuvud rengört.

Innan läkarna rengöde såret så hade dem velat kippa av mitt hår för att komma år såret bättre. Men då protesterade Harry och sa att dem inte kunde klippa av mitt långa, blonda fina hår. Såklart så fick han ju sin vilja igenom. Det var väl tur för mig.

Min mamma, pappa och bror hade åkt efter att jag hade fått beskedet om hjärnskakningen. Harry sa att skulle skjutsa hem mig när jag fick åka hem.

Jag skrev under några papper och la ifrån pennan jag hade i handen när jag var klar. Jag tod tag i Harrys hand och log stort. Om han aldrig hade kommit vet jag inte vart jag hade varit just nu.

Han är min hjälte.

"Glöm inte att du måste vara hemma minst en vecka och vila. Om du har några problem så är det bara att ringa. Tabletterna tas varje morgon och kväll i en vecka." Sa en läkare som hette Gunilla, hon höll koll på mig under min timme på sjukhuset.

"Okej, tack för all hjälp!" Sa jag och log mot Gunilla.

"Det var så lite så!" Sa hon och log. "Ta nu väl hand om din flickvän" Sa Gunilla och tittade på Harry.

"Det ska jag." Svarade han och pussade mig på kinden.

Vi hälsade hej då till Gunilla och började gå mot utgången. Harry höll i mig hårt. Jag försökte klia mig lite mig i pannan men det tjocka bandaget gjorde att det inte gick. Läkarna hade lindat runt ett bandage flera varv runt mitt huvud för att såret skulle hålla sig rent.

När vi var framme vid Harrys bil så hjälpte han mig in i bilen. När han själv hade satt sig så startade han motorn och körde iväg.

"Tack Harry." Sa jag.

"För vad?" Frågade han.

"För allt. Att du räddade mig, Stockholm, var med mig på sjukhuset och att du finns här för mig."

"Äsch, det var väl inget. Vad gör man inte för personen man älskar." Sa han och tittade snabbt på mig medans han log.

"Ändå, tack." Jag kände att stort leende växte fram på mitt ansikte.

Han sa inget, han bara log.

"Jo, förresten!" Sa jag och avbröt tystnaden. "Vad hände med mannen på stationen som försökte.. Äää.. Ja, du vet?"

"Det får vara en berättelse för en annan gång." Sa han lugnt.

"Okej."

Han stannade bilen och jag insåg att vi var framme vid mitt hus.

Jag vred på mig så att jag hade ögon kontakt med honom.

"Tack, igen." Sa jag och log stort. Han besvarade mina ord genom att luta sig fram och kyssa mig.

Efter en lång kyss lutade han säg till mitt öra och viskade:

"Jag älskar dig Alison."

Hela jag blev varm av hans ord.

"Och jag älskar dig Harry."

Hoppas att ni gillade kapitlet!

Tack för alla röster! :)

Snart 100 läsare?!?! :O Trodde inte att jag skulle få nån när jag la upp det första kapitlet! Tack! :).xx

Kommentera gärna vad du tycker hittills och vad du tror kommer att hända i nästa kapitel! Den som gissar nästan rätt får en shout out på Wattpad, Instagram eller Twitter! (Man får välja vilken man vill.)

Fortsätt bara att rösta! ;)

Don't let me go | I won'tWhere stories live. Discover now