Alisons perspektiv:
"Ali, Alison! Kan du höra mig? Ali, Ali, Ali!" Hörde jag en bekant röst skrika.
Jag kände igen rösten så väl, men jag kunde inte koppla den till vem det var.
Det varma greppet lämnade mig.
"Varför? Varför? Allt är mitt fel, varför kunde jag inte ha sagt ja? Fan, jag älskar ju dig!" Skrek personen.
Personen grät, jag kunde höra det på den bekanta rösten.
Jag kände djupa andetag mot mitt ansikte. En andedräkt i mint slog mot mitt ansikte.
"Ali..." sa personen. Jag kände varm droppe mot min kind, en tår.
Jag röck till.
Jag öppnade ögonen och såg ett suddigt ansikte. Jag blinkade hårt några gånger och såg ansiktet tydligare.
Det kan inte vara han, det kan det inte.
"Harry?" Sa jag hest.
"Alison.." Sa han och öppnade sina ögon.
Det var han.
"Harry, vart är jag?" Sa jag och satte mig upp. Allting började snurra och jag var påväg att ramla ner, men Harry hann fånga mig. Han la mitt huvud på sitt knä och förökte sagta dra bort sin hand som låg under mitt huvud.
"Aj!" skrek jag. Det gjorde gjorde ont och sved väldigt mycket i bakhuvudet när han drog bort sin hand.
"Vad är det?" sa han skräckslaget. Han drog ut den sista delen av sin hand som låg under mitt huvud. Jag bet ihop hårt för att inte skrika.
"Det.. gör ont." Stammade jag och försökte peka på mitt bakhuvud. Min arm värkte.
Harry röck till.
"Äää.. Ali.. Jag tror att du måste åka in till sjukhuset.."
"Va..? Varför? Så dåligt mår jag inte.."
JE LEEST
Don't let me go | I won't
Fanfictie17 åriga Alison ska till Stockholm för att studera. Men innan hon åker så råkar hon ut för en olycka och hamnar i bråk med sin pojkvän Harry. Kommer Harry att stanna kvar i Göteborg medan Ali är i Stockholm? Eller kommer han att följa med till Stock...
