(Tjejen från dansens perspektiv)
"Papp nej, snälla sluta" jag backar bakot medans jag ser hur hans arga blick bara vill slita bort mitt huvud och steks mig till middag imorgon.
"PRATADE DU IN FÖR EN FUCKING KILLE?!?!?!?" säger han och tar yttligare tre steg mot mig, vilket leder till att jag går in i väggen. Ett smärtsamt läte lämnar mina läppar.
"J-ja pappa, förlåt... men han frågade indriket om jag var stum, och du vill väl åt jag ska se ut som den duktiga flickan med mest pengar så jag svarade" säger jag tyst, hans blick mjuknar något,
"Okej, jag blir glad av att höra att du vill sprida vidare våran rikedom. Men prata inte med honom igen! Uppfattat!!"
"Men pappa, jag är 13 år, varför kan inte jag få skaffa en kompis, jag är trött på att bara vara på mitt rum" säger jag tyst.
"Okej gumman, vi säger såhär, du får skaffa EN kompis, men det måste vara en HAN och han måste vara RIK! Annars får du se till att han SER rik ut när han är med dig"
