Julius:
Hahahahahahhahaha, så tanten ska skicka iväg dig till skola? Hahahaha shit, lycka till bror. Det har ju aldrig varit någon prioritering hos dig. Men du, det kan vara rätt nice ibland, du kanske blir överraskad.
Som den "duktiga" pojken Julius är så går han till skolan, i alla fall minst 2 dagar av 5.
Till Julius:
Sluta skratta mannen, kommer aldrig orka låtsas vara den perfekta sonen dom vill ha. Hahah så segt. Men asså det blir samma skola som Bianca, det enda som låter lockande.
Du? Han är på mig igen du vet.. Ska möta han ikväll, är du på?
Julius:
Självklart, Tid och plats?
Till Julius:
Han kommer 23.00, kommer du 22.45? Gränden. Ses
Jag la ner mobilen och gick ner till källan. Bianca sa jag skulle kolla där någon annan dag, idag är det någon annan dag.
Jag gick ner för den långa snurrade trappan och precis nedanför var det en ganska stor golvyta. Det fanns tre olika dörröppningar utan dörrar. Jag gick fram till första, hemmabion. Nästa, gymmet. Ett riktigt schysst gym. Här kan jag spendera min dag. Och i sista rummet fanns tvättstugan precis som Bianca sagt.
"Tristan! Jag har sovmorgon idag och mamma vill jag går och visar dig skolan innan jag börjar. Så kom hit" skämtar du med mig räcker det inte att göra det imorgon? "Det kan du väll lika gärna göra imorgon? Jag börjar inte idag" jag hörde en suck uppifrån. "Det sa jag med..." Jag gick uppför trappan och ställde mig framför Bianca. "Men du är en mammagris och gör precis som hon säger åt dig" sa jag och började skratta. Hon slog till mig på armen. "Aj, va ont det gjorde." sa jag ironiskt. "Jag kan slå hårdare men mamma är hemma så..." Jag började skratta ännu mer. "Idiot, Skärp dig nu och kom istället"
"Det är gångavstånd till skolan hemifrån så det tar kanske 15-20 minuter att gå beroende på hur seg du är" jag skrattade "jag? Seg? Jag är inte seg, inte i sängen i alla fall." Hon himlade med ögonen men svarade inte.
"Så, vad är din story? Perfekta dottern, perfekta livet?" Hon fnös "mitt liv är långt ifrån perfekt. Men varför bryr du dig?" "Vad gör att ditt liv inte är perfekt? Brutit en nagel?" Jag skrattade. Hon stannade och la armarna i kors över bröstet. "Du vet fan ingenting om mitt fkn liv, så bara håll käften, och låtsas inte som du vet allt, dryga jävel." Ouch.. Jag tog upp händerna och ville ha fred. "Sorry, ska inte lägga näsan i blöt, dock tror jag inte att poolen är så djup." Hon kollade frågandes på mig. "Vilken himla pool?" Hon är alltså trög hon, bra att veta. "Menar att jag inte tror du har en sån intressant story att berätta. Men liksom kolla på dig, kolla på ditt hus. Du har ju allt." "Allt utom min syster" syster? Hon började gå vidare och jag gick efter. "Fråga inte mer tack" jag nickade och vi gick nu i tystnad.
"Ja här är skolan..." Sa hon med låg ton. Elever sprang kors och tvärs över skolgården och såg bara allmänt stressade ut hela högen. Trevligt. Vi stod framför en hög och bred gammal tegel byggnad. Många smutsiga fönster, vissa även krossade. Som mig. Hahaha nej inte vara sån nu. Ryck upp dig.
Vi började gå mot entrédörrarna och när jag tog första steget in mot skolan kom en massa minnen som en våg rakt på mig. Jag har faktiskt gått i skolan förr tro det eller ej. Men inga bra minnen därifrån inte. Jag försökte skjuta undan de minnena och följde efter Bianca.
En bra stund senare hade vi gått igenom hela skolan och hennes lektion skulle precis börja. Jag tog upp min mobil och ringde upp Julius. Han var tydligen inte på skolhumör idag så vi bestämde oss för att ses nu också. Egentligen har jag ingen aning om vart jag är, ja på en skola jag är inte korkad men vilken skola? Jag berättade vad som låg runt skolan och tydligen kände Julius igen den så nu är han påväg hit.
"Tja mannen, hur är det?" En brohug senare satt vi på skolgårdens baksida och snackade om allt möjligt, jag berättade mer detaljerat om mitt senaste dygn och han med. Det kanske låter tjejigt att två killar sitter och pratar känslor men asså hallå, vi behöver prata lika mycket som tjejer för att vara ärlig men vi låtsas inte om det.
Jag började känna ett röksug i kroppen och tog upp en cigg. "Ska du ha?" Julius nickade och tog emot en. Jag tog upp min tändare och tände på ciggen. Ett tag senare kom det ut en hög med elever, antagligen på rast. En grupp tjejer kom emot oss och vi flinade. Jag slutade flina när jag såg att en av tjejerna var Bianca och hennes ansiktsuttryck inte var så vackert. Ajdå.
"Vad gör du fortfarande här? Trodde du skulle gå hem? Och seriöst, röker du? Gud va coolt" hon himlade med ögonen. "Stick härifrån innan både du och jag får trubbel, mamma kommer snart hit. Så, stick!" Tjejerna bakom henne stod och nästintill dreglade, men vem kan döma dom, kolla på mig. "Shit, Är det Tristan? Han är ju as snygg" Hon slog till sin vän på armen och hon blev tyst. Tjejen bakom Bianca på höger sida valde att också öppna truten "Hans vän är också väldigt snygg måste jag säga" Bianca suckade. "Dom är inte här för att ni ska kunna dregla över dom, gå in så länge så kommer jag snart, okej?" Tjejerna löd, vände på klacken och gick ifrån oss. "Hej, Julius" sa Julius och Bianca nickade. "Bianca, trevligt att träffas osv, kom nu" Hon kollade knappt på oss utan tog tag i min arm och drog upp mig. Julius följde efter. "Hur är lokalt sinnet hörru? Gå denna vägen sen sväng höger och du ser huset bra, tack och hej." Hon vände sig om och började gå iväg. "Oooh, vilken röv" sa Julius och hans blick var fast på henne enda tills hon var inne på skolan igen. "Sa ju det".
YOU ARE READING
Känslokall
RomanceTristan har ett mörkt förflutet, ingen familj och inget riktigt hem. Han förflyttas från fosterhem till fosterhem. Han sticker ifrån varje ställe. Ännu en dag ännu ett nytt hem. Men denna gången stannar han, varför?