om det är så du vill ha det - F.S

Kap 5

*riiing riiing riiing*

Yrvaket öppnar jag ögonen och kollar mobilen som ringer med en väldigt irriterande ton såhär på morgonkvisten. Det är mitt alarm som ringer då det är dags att stiga upp för att göra mig redo för skoldag nr 2. Klockan är nu halv 7 och jag börjar halv 9. Bussen går tio över 8 så jag har ganska lång tid på mig då busshållplatsen ligger nästan precis utanför vårt hus.
Jag stiger upp ur den otroligt bekväma sängen och går fram till min WIC för att leta upp en outfit som passar för dagen. Det blåser en del idag så shorts, kjol eller klänning är ingen bra idé. Det enda alternativet för mig som finns kvar då är jeans. Därför tar jag ett par svarta tighta jeans från en galge och går till mina tröjor för att hitta en. Idag blir det lite mer classy med en vit, kabelstickad gant tröja. Jag älskar verkligen dom tröjorna då dom passar till allt. Dagen till ära tar jag mina diamantörhängen jag fick från mamma i 17-årspresent samt ett matchande halsband.
Innan jag sätter på mig mina kläder tar jag en BH från en låda, ingen push up då jag inte behöver det i denna typen av tröja. Trosor har jag redan på mig så jag sätter på mig mina kläder jag plockat fram.
När jag är klar borstar jag igenom mitt nytvättade hår och sätter upp det i en hög tofs innan jag går in i mitt badrum för att sminka mig.

Efter en stund när jag kommer ner i köket sitter Leo redan där.

-Godmorgon syrran!
-Godmorgon, vad du var glad idag då.
-Jag fick jobbet!
-Omg! Grattis! Säger jag och går fram för att ge honom en kram.
-Tack så mycket syrran!
-Sluta kalla mig syrran, jag gillar inte det!
-Sluta va tjurig nu, ännu en dag i skolan ju!
-Ja precis, skulle hellre ligga o sova just nu.
-Men igår var du ju taggad? Du sa ju att detta skulle bli skitbra.
-Jo jag vet och det känns bra, men jag har ju ändå hellre sommarlov, säger jag och går fram till kylskåpet för att ta ut en risifrutti.
-Ja, jag med. Måste sticka nu, ses sen!
-Hejdå!

O där blev jag ensam kvar i huset. Klockan är nu halv åtta så jag kan sitta i lugn och ro och äta min frukost. Jag tar upp mobilen ur bakfickan och klickar upp meddelanden för att kolla mina nya sms. Ett är ifrån telenor som säger att min surf håller på att ta slut, och ett är ifrån Vendela, min bästa vän.

[Hej babe, är allt bra med dig? Saknar dig och vill gärna träffas snart. Fika på stan imorgon? Puss o kram😘😘]

Jag slänger in ett svar och bestämmer fika på stan imorgon, och öppnar istället upp instagram appen. Som vanligt är flödet ganska tråkigt, massa selfies och matbilder är det enda som finns. Ibland kan det komma upp någon rolig dansvideo men det är sällan. Kanske för att jag inte följer så många som dansar utan endast selfie-människor som jag kallar dem. Ioförsig är jag en sådan också.

När klockan blir 5 över 8 går jag ut i hallen för att sätta på mig mina skor, samt ta min väska. Som varje morgon kollar jag så att allting finns där i och även busskortet idag då jag får ta bussen. Allt ligger där så jag öppnar dörren och går ut i blåsten. Det blåser, men är ändå såpass fint väder att jag inte behöver ha jacka på mig. Precis när jag kommer fram till busshållplatsen rullar bussen in och när dörrarna öppnas går jag in och stämplar kortet. Massor av säten är lediga som tur är, så jag väljer ett där det bara finns en plats, sätter mig och tar upp min mobil för att sätta på musik. Standard. Musik i öronen på morgonen i bussen påväg till skolan.

När jag väl är framme går jag ut ur bussen och styr stegen mot den stora skolan för att gå in där jag gick in sist jag var här. Det är samma klassrum vi ska samlas i idag, och om jag förstod det rätt ska vi alla få gå runt på skolan och prata med de elever som gått här ett år eller två. Alltså tvåorna och treorna. Vi ska tydligen få prata med vem vi vill och i princip göra vad vi vill så det är väll rätt skönt. Dock känner jag typ ingen här förutom Felix som jag snackade med lite och då Wille. Fast känner dem gör jag ju inte, jag har bara träffat dem en gång.
Tre minuter senare står jag utanför klassrumsdörren som är öppen, och går in för att sätta mig på samma plats som igår. Wille har inte kommit ännu så jag tar upp min mobil och kollar mina sociala medier. Som vanligt så är det inget intressant.
När klockan slår 08.30 har Wille också kommit och alla platser i salen är fyllda så Marie startar dagen.

-Hej och välkomna till dag två. Idag ska ni som jag sagt tidigare, gå runt på skolan och bekanta er med de andra eleverna. Ni får välja vart ni ska gå helt själva men om ni inte vet kan ni alltid komma och prata med dig. De flesta känner nog någon på denna skolan eller i klassen. Vi samlas här igen halv elva för lunch. Alla är i tid, okej?
Hela klassen mumlar fram ett ja och på Maries signal reser vi oss och går ut ur klassrummet. Jaha, varfan ska jag ta vägen?

-Alina, vart ska du gå? Det är Wille som frågar.
-Jag har ingen aning, jag känner absolut ingen här. Dudå?
-Inte jag heller, vi kan la gå tillsammans?
-Ja tack gärna, säger jag och tillsammans går vi ut ur den stora byggnaden.
-Såå, ska vi bara gå en runda eller? Frågar jag och kollar upp mot Wille som är nästan ett huvud längre än mig.
-Ja det kan vi göra, men vi kan runda matsalen och gymnastiksalen och sedan kommer vi ju tillbaka hit, blir det bra?
-Det blir skitbra, säger jag och ler innan vi styr stegen mot matsalen.

-------------------------------------------------------
One more chapter for yaaaa!
I nästa kapitel kommer denna dag fortsätta så ni som vill att hon träffar felleboy får vänta o se. Ni som undrar, jag var foooer innan men är det inge längre 😉 Tycker dock att killarna är väldigt duktiga och såklart inget fel på deras utseenden 😏😏

Puss o kram