At the moment sitter vi i klassrummet då klockan är halv elva. Eller 10.33 för att vara exakt. Alla har inte kommit ännu utan vi väntar på några killar för att sedan gå till matsalen och äta. Sålänge sitter jag och snackar lite med Wille, som verkar väldigt schysst.
-Sååå, vad tycker du om skolan so far? Frågar han mig.
-Jodå, den verkar bra. Nu har jag iallafall lärt mig vart allt ligger och så, svarar jag honom med ett leende. Själv då?
-Jodå, jag gillar den o det är tur att jag har dig här. Annars hade jag varit helt själv.
-Detsamma till dig, verkligen. Var sjukt nervös då jag inte känner en enda person på hela skolan.
Vårt lilla samtal avbryts av att Marie börja prata.-Sådär klassen, dax att äta. Ni går till matsalen direkt så är ni snälla, sedan kommer ni tillbaka hit till klassrummet senast 12. Efter det ska ni få sluta och vill ni inte äta i matsalen kan ni gå till cafeterian och köpa er en macka. Varsågoda!
På Maries order gå vi allihopa till matsalen, där det idag serveras spaghetti med köttfärssås. Helt okej enligt mig. Jag och Wille har bestämt att vi ska äta tillsammans, obviously då vi inte har någon annan.
-Du Alina? Min mamma ringde nyss och sa att pappa har varit med i en olycka. Jag måste sticka till sjukhuset, säger Wille.
-Men Gud, är det allvarligt? Hur är det med honom?
-Det var inte jätteallvarligt, men han har två brutna revben och nackproblem.
-Ojdå, hälsa honom krya på sig!
-tack det ska jag göra.Jag säger hejdå till Wille och styr sakta stegen mot matsalen. Där blev jag själv, men det får man väll leva med. Större problem finns ju i världen.
Väl framme vid matsalen går jag in och går fram till matvagnen. Här inne är det precis som i alla andra skolmatsalar. Mycket ljud, många stolar och bord och en matvagn med salladsbuffé och typisk skolmat. Jag tar en bricka, en tallrik och bestick för att sedan gå framåt och ta mat. Efter jag tagit lite mat går jag fram till vattenkranen för att ta ett glas vatten och letar sedan efter ett tomt bord att sätta mig vid. Men med min vanliga otur finns det inga lediga. Tillslut bestämmer jag mig för att sätta mig vid ett bord där två tjejer sitter, troligen går dem i tvåan eller trean då jag inte sett dem i varken min klass eller någon annan etta. Jag hinner ta en tugga av maten innan en hand läggs på min axel. Jag vänder mig snabbt om för att möta Felix ögon.-Oh, hej! Säger jag och ler.
-Hej, sitter du här själv?
-Ja, Willes pappa hade skadat sig så han fick sticka till sjukhuset. Känner ju ingen annan.
-Jaså, det var inget allvarligt då?
-Nejdå, brutna revben och nackproblem.
-Vilken tur. Men om du inte vill sitta själv kan jag och mina grabbar sitta här.
-Jadå, absolut!
-Grymt, ska bara ta mat sen kommer vi!
Jag nickar till svars och fortsätter att äta från min tallrik. Efter bara några minuter kommer Felix och två andra killar och sätter sig vid bordet. Felix sätter sig jämte mig och de andra två sätter sig mitt emot oss.-Grabbar, detta är Alina. Hon som jag visade till klassrummet. Alina, detta är Jacob och Alex, säger Felix.
Den ena, som tydligen hette Alex har mörkt hår och blåa ögon. Helt okej men inte riktigt min smak. Den andra killen, Jacob har mörkblont hår och gröna ögon, också helt okej men inte heller riktigt min smak. De är ju inte i närheten av Felix utseende, han är ju riktigt snygg.-Jaså Felle, detta är bruden du hittat, säger Alex och flinar.
Jag känner hur kinderna blossar upp av det han säger. Vadå "bruden du hittat"?
-Alex! Alina är en vän, inget annat, säger Fleix och ser menande på honom.
-Går ni alla i samma klass eller? Säger jag för att avbryta denna obekväma situation.
-Nej, jag och Jacob går i samma och Felix i vår parallellklass, säger Alex och ger mig ett leende där han visar sin perfekta, vita tandrad. Tandblekning i guess.
-Jaha, har era klasser varit tillsammans nu under dessa dagarna?
-Japp, vi brukar slås ihop under sånnahär dagar, svarar han. Men, vi måste sticka nu, vi skulle ha samling. Felix ska du med eller stannar du?
-Vår klass skulle inte samlas förrän halv 12, jag kommer sen, svarar Felix.
-Okey, vi ses!Killarna lämnar och kvar blir jag och Felix.
-Vad har du för dig idag då? Frågar han och tittar mot mig.
-Efter skolan ska jag till stan och fika med en vän, Vanessa. Sen ska jag förmodligen träna. Vadådå?
-Jaså, vad tränar du? Tänkte om du ville ses utanför skolan.
-Jag tränar gym, springer och dansar. Absolut kan vi ses någon gång!
-Oh, jag dansar också! Kan jag inte ta ditt nummer så kan jag skriva till dig någon gång?
-Absolut, ge mig din mobil så kan jag skriva in det.
Han plockar fram sin Iphone 6 ur fickan, slår in koden och räcker över den till mig. Jag öppnar upp kontakter och trycker på + tecknet för att skapa ny kontakt. Jag döper mig själv till Alina🐶 och slår in mitt nummer för att sedan räcka över telefonen till Felix.-Grymt, jag skriver till dig. Men jag måste dra nu, vi ses väll?
-Absolut, svarar jag och reser mig upp för att duka av min tallrik.-------------------------------------------------------
One more for yaaa!
Gillar ni den får ni jättegärna dela den här på wattpad :)
Förstår att den kan vara lite tråkig just nu men jag lovar att det blir bättre!
Hoppas att allt är bra med er.Puss o kram
YOU ARE READING
om det är så du vill ha det - F.S
Fanfiction"han är helt jävla perfekt" Nej alina, ingen är perfekt. Utsidan är bara en fasad, på insidan döljer sig mer än vad du tror! - Läs om du vill trots denna otroligt tråkiga lilla texten