Jag älskar dig<3 (Zayn Malik fanfiction) ~AVSLUTAD~

Kapitel 22

Kapitel 22

Minnas pov

"Kommer de inte snart?" Frågade El med en suck.

"Jo, dem kommer typ om fem minueter" sa Dani och kollade på hennes klocka. "De ska ha landat nu, så dem hämtar säkert sina väskor"

El nickade och vände sig mot mig.

"Spänd?"

Jag kollade på henne och nickde häftigt.

"Aa, jag har saknat Zayn så mycket!" Sa jag och log stort mot henne.

"Ja, jag kommer ihåg när Louis åkte iväg för försat gången, det var hemskt!" Sa hon och jag nickade instämande. "Fast det är värt det när man träffar dem igen"

"Aa"

"Nu kommer dem" sa Dani och vi vände oss alla bort mot dörrarna.

Jag kände mina mungipor gå upp, i dtt stort leende när jag såg Zayn.

"Zayn! Zayn" ropade jag och vinkade med händerna. Han kollade upp och fick syn på mig. Han log stort och började gå mot mig. Jag började gå mot honom också och när jag var tillräckligt hoppade jag in i hans öppna armar.

"Jag har saknat dig så mycket!" Mumlade han in i mitt hår. Och kysste mig hårt på läpparna.

"Så, så mycket!" Mumlade han och kysste mig igen.

"Jag har saknat sig med!" Sa jag och log stort upp mot honom. Han log tillbaka mot mig och lutade sin panna mot min.

"Jag älskar dig" sa han och kysste min kind.

"Jag älskar dig med" sa jag och kysste lätt hans läppar.

~

"Är du hungrig?" Frågade Zayn mig och lade ena handen på mitt ben.

"Lite, du?" Frågade jag honom tillbaka och han nickade mot mig.

"Aa, flygplans maten var skit äcklig!" Sa han med äcklad min,

"Jag vet!" Svarade jag och nickade instämmande mot honom.

"Men det ligger en McDonalds lite längre fram, ska vi äta på den?"

"Visst"

Vi fortsatte att köra lite innan vi stannade framför McDonaldsen, Zayn kom runt till min sida och tog min hand medans vi gick in.

Vi gick och ställde oss framför disken, och vi hade tur för det bar inga andra där, förutom ett äldre par och några 40 åriga gubbar, så inga som skulle känna igen Zayn.

"Vad vill du ha?" Frågade han mig och ställde sig bakom mig med sina händer runt min mage, och sitt huvud lutade lätt på mitt.

"Jag tror att jag ska ta en...... Hamburgare!" Sa jag och la mina händer över hans och lutade mig tillbaka mot honom.

"Ja, det förstår jag! Men vad för hamburgare menar jag" sa han med humor i rösten.

"Aha, eh, det här blev svårt...." Sa jag och la huvudet på sne. "Det finns så mycket att välja på"

"Hmm okej, men ta din favorit då?" Frågade han och kysste mitt bakhuvud.

"Men jag vet inte vad min favorit är!" Sa jag med en suck. "Vad ska du ha?" Frågade jag och sneglade upp mot honom.

"Jag ska ha en, 'big tasty' tror jag"

"Okej, men jag tror att jag... Ska ... Ta en McChicken" bestämde jag mig till slut och jag kände Zayn nicka.

"Okej,"

Det kom snart fram en rödhårig tjej, med bruna ögon som ställde sig och log ett stort leende mot oss.

"Hej, vill ni beställa?" Frågade hon och Zayn nickade.

"Aa, vi vill ha en McChiken, och en Big Tasty" beställde Zayn och hon nickade medans hon skrev ner set på sin dator.

"Okej, vad vill ni h och dricka?" Frågade hon och kollade upp igen.

"En cola och en fanta" sa jag och hon skrev ner det igen,

"Okej, det blir 97 kronor" sa hon och Zayn betalade henne. Hon log ett leende mot oss och gick för att hämta våran mat.

"Hon verkade inte vara ett fan" mumlade jag till Zayn och han nickade.

"Nej, hon såg inte ens ut som om hon kände igen mig" sa han och lätt ganska lättnad.

Vårt samtal blev avbrutet när hon kom tillbaka, med vår mat. Vi tog den och gick och satte oss vid ett bord, långt bak.

Vi började äta och pratade om hur touren hade gått, och vad dem hade gjort. Och lite om hur skolan går för mig och såklart hur mycket vi har saknat varandra.

Vi hade snart ätit upp ställde oss upp för att gå där ifrån, vi slängde våra saker och gick hand i hand därifrån och ut till bilen.

~

Nästa morgon, var en av dem bästa på länge, eftersom jag vaknade i armarna på Zayn, och jag inte hade nån skola....

Jag vände mig om så jag kom ansikte mot ansikte med Zayn. Jag lyfte mig lite och kysste lätt hans kind, han suckade men vaknade inte.

Jag kollade över hans axel och såg att klockan bara var nio på morgonen, så jag bestämde mig för att försöka somna om.

Men såklart, kunde jag inte det.

Så jag bestämde mig istället för att kolla på tv. Jag satte på tv:en på låg volym och kollade på en repris av Simpsons.

Nästan en timme senare, börjar Zayn äntligen visa tecken på liv, eftersom han vände sig lite och sakta öppnade ögonen.

Han suckade lite och kollade upp på mig.

"Varför är du vaken så här tidigt?" Frågade han mig och la hans ena arm över hans ögon.

Jag ryckte lite på axlarna innan jag svarade.

"Jag kunde inte sova"

"Okej" sa han och la sig så han hade sitt huvud mot min mage, (jag satt lutad mot sängkanten) och jag drog sakta igenom fingrarna i hans hår.

Jag hörde hur hans andetag började bli tyngre och jag företog att han hållde på att somna.

"Somna inte!" Sa jag till honom och hållde hans ansikte mellan mina händer.

Han stönade och försökte vända sig om.

"Bara, några minuter till" mumlade han,

"Okej, men jag väcker dig snart" sa jag och la hans ansikte i mitt knä igen.

"Mm, visst"sa han och somnade igen.

-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/--/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/--/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-/-

Kapitel 22:)

Hoppas ni gillade det!

Kommentera, rösta och fortsätt läsa (om ni vill)

~ =]