(Emilys Perspektiv)
Det hade gått ett par veckor sedan jag och Niall hade varit på våran första date. Vi hade umgåtts konstant förutom när han var tvungen och jobba eller när jag var tvungen att jobba.
Vi hade varit på två till andra dater och båda hade varit helt fantastiska, han hade översandat mig båda gångerna och jag vart lika glad över båda.
Nu var jag och Niall officiellt ett par, eller vi var officiellt ett par men ingen utom mina och Nialls vänner visste om det, och Nialls familj också fast jag hade inte träffat dem än vilket jag är sjukt nervös över.
"Emily?" var det någon som sa och skakade om min kropp lite.
"Mm..." var mitt ända svar.
"Klockan är tolv, vill du gå och äta sen frukost?"
"Mm..."
Plötsligt så kände jag ett par mjuka läppar trycka sig emot mina, jag besvarade kyssen. Jag plaserade mina händer bakom hans nacke och han la sig över mig med ena handen som stöd mot madrassen och den andra runt min midja.
Vi kysstes länge tills vi blev avbrutna av att min mage kurrade, j*vligt högt. och vi började skratta.
"Jag är hungrig" sa jag.
"Jag med, let's go" sa han och hjälpte mig upp.
----------------------------------------------
Vi gick in genom dörren till Starbucks hand i hand och ställde oss sedan i kön och bestämde oss för vad vi skulle äta.
Vi beställde och satte oss rätt så långt i in caféet och väntade på våran mat.
(Random fans perspektiv)
Jag och min kompis satt inne på Starbucks och åt när plötsligt en kille vi mycket väl kände igen kom in genom dörren hand i hand med en tjej.
"Hallå? är inte det där Niall?" frågade min kompis mig.
"Jo, men vem är hon?"
"Jag har ingen aning" sa hon. "Fort fota dem!" Sa hon efter en stund.
Jag tog upp mobilen och fick ett par väldigt bra bilder på när dem höll handen, när dem kramades och när dem kysstes. Jag gick in på Twitter och skrev en text till bilderna
*Vem är det här @Niallofficial? A secret girlfriend maybe? bild, bild , bild*
Hoppas han ser det.
(Nialls Perspektiv)
Vi hade sutti på Starbucks ett tag nu, ätit och bara pratat vilket kändes väldigt bra. Jag trivdes verkligen i Emilys sällskap och jag tror inte att jag har varit lyckligare är jag är i denna stund.
Ring!
Ring!
Emily tog upp sin mobil som ringde och svarade snabbt
"Hallå?" svarade hon.
"Jag är på Starbucks" svarade hon.
"Med en kompis" fortsatte hon sedan, ärligt så gjorde det ont i mig att hon sa att hon var här med en kompis än att säga att hon var här med mig, sin pojkvän. Undrar vem hon pratar med?
"Ja okej, hej då" sa hon och la på.
"Jag måste gå" hon började ta på sig sin jacka.
"Vart ska du?"
"Det har hänt något hemma så jag måste hem...typ nu" sa hon och log.
"Jaha okej, ska vi höras sen då?"
"Okej, jag smsar. Hej då" sa hon och kramade om mig.
"Vi ses sen" sa jag och kysste henne i håret.
Hon gick ut genom dörren och jag bestämde mig för att också gå hem nu.
----------------------------------------------
(Emilys Perspektiv)
Vi satt på Starbucks och pratade, men vi blev avbruten av att min mobil ringde. Jag tog upp min mobil och såg att det var pappa som ringde, vad vile han nu då?
"Hallå?"
"Vart fan är du?!" skrek han.
"Jag är på Starbucks"
"Med vem fan då?!" fortsatte han att skrika.
"Med en kompis"
"En kompis? Som om du har det, ingen vill ha något med dig att göra"
Det gjorde ont det han sa till mig men jag visste att han hade druckit som vanligt. Han skulle inte säga det om han var nykter.
"Kom hem nu! Annars vet du vad som kommer att hända!"
"Mm, hej då" sa jag och la på, jag väntade inte ens på ett svar tillbaka.
"Jag måste gå" Jag tog på mig min jacka.
"Vart ska du?" Frågade han.
"Det har hänt något hemma så jag måste hem...typ nu"
"Jaha okej, ska vi höras sen då?"
"Okej, jag smsar. Hej då" sa jag och kramade om honom.
"Vi ses sen" sa han och kysste mig på huvudet.
Jag gick ut genom dörren från Starbucks och begav mig hemåt.
----------------------------------------------
Kapitel 7 uppe, hoppas det var bra.
En fråga, Hur gammal är ni?
Jag är 16år :)
----------------------------------------------
Vote/Kommentera/Dela
