One

10 1 0
                                    


Naglalagay ako ng damit sa cabinet habang kausap ko si Sophie sa cellphone. Inaayos ko ang mga gamit ko dahil kase mag istay ako rito ng kalahating buwan.

"Where the heck are you, Myrtle?" Sigaw niya sakin over the phone. Gosh, she's just so paranoid. Well, as always. I'm not so fond of it.

I chuckled at her tone. "I'm okay, Sophie. I just really need to get away for awhile. I need this." 

"You needed that? Or ginagawa mo lang yang paraan sundan ka ni Keino?" Seryosong saad niya. I bit my lower lip.

Natigilan ako. Bakit ko nga ba ito ginagawa? Gusto ko lang ba talagang mag move on o gusto kong sundan niya ako?

Baka nga gusto kong makapag balikan siya sakin. Seriously, i'm not quite sure. Kaya ata ako pumunta dito so he'll miss me. Maybe he'll go here to pursuade me.

Na baka habang wala ako, marealize niya yung value ko. I don't know. Sana. Sana lang talaga...

We planned this, actually. Na pagkatapos ng graduation ay magbabakasyon kami dito. Pero ako nalang ang tumutupad. Nakipag hiwalay siya sakin nung graduation. Great gift, right?

"Sorry..."

"It's okay. Don't worry." Kalmadong sagot ko.

I hate her being like this. Lagi akong tinatamaan. Mas gusto ko na makulit siya kesa sa seryoso. She's knows me too well. I think she knows me more thank I know my self. She actually predicted this to happen...

"Stop this nonsense, Myrtle. Can't you see? Pinagpalit ka na niya. Wala siyang kwenta. Kayo pa nung nagka relasyon sila ni Kc. He's a cheater."

"I promise, pag di niya ako sinundan, i'll give up. Mag momove on na ako. Nagbabaka sakali lang naman ako eh. I'm giving him a chance."

Nagbuntong hininga siya. "Okay. Yan ang hirap sayo eh. Ang bait bait mo sakanya. Kahit di niya naman deserve yang chance na iyan, binibigay mo parin. Pero bahala ka. Just don't expect too much."

I smiled at what she said. Ang supportive talaga niya, thank god, I have her.

"Thank you, Sophia! Sorry talaga, 'di ko pwedeng sabihin kung nasaan ako."

Pwede ko namang sabihin, actually. Pero ayoko lang. I need time for myself, to mend. I need to get lost in order to find my self again.

"Okay lang. Pasalubong ko ha!" Ofcourse she'll ask for that. Siya pa. Natawa naman ako.

"Opo! Bye." I dismissed.

"Bye, ingat." 

SummertimeTahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon