Amandas perspektiv
Jag sitter i bilen på väg till Uppsala. Jag och min pappa Henrik ska flytta dit på grund av att han har fått ett jobberbjudande som han verkligen vill ta. Jag har inget att göra så jag sitter med min mobil.
Henriks perspektiv
Hon bara sitter där med sin mobil, jag måste komma på något att säga...
- Eh hur ska det bli att börja i en ny skola och få nya vänner? Frågar jag.
- Jag har precis lämnat alla mina vänner i Kungsbacka och det är faktist inte så lätt att skaffa nya vänner, svarar hon mig surt.
- Men du kanske får en pojkvän i denna skolan. Jag menar det fanns ju inga riktigt snygga i din förra skola, säger jag.
- Att du alltid ska vara så löjlig, utbrister hon och kollar ner i mobilen igen.
Typiskt det skulle jag inte sagt, tänker jag nu blir hon ju bara mer och mer irriterad på mig.Amandas perspektiv
Varför ska han alltid ta upp sånna dumma saker som det. Jag och min pappa har aldrig riktigt haft något bra förhållande med varandra. Han gör alltid allting pinsamt.
Vi har äntligen kommit fram. Det är en gård med motorvägen precis bredvid tomten. Det är ett mörkgrått tvåvånings hus med vita fönster och knutar. Ladan var stor och röd. Inne i huset ser det gammalt ut och jag går upp på övervåningen för att välja rum. Det finns tre rum. Det ena är stort med vita väggar och svart golv, de andra är lite mindre med brunt trägolv och vita väggar och det tredje är litet med ljusbrunt golv och vita väggar.
- Jag väljer det stora, ropar jag till pappa.
- Okej, hör jag honom svagt säga nere ifrån köket.Hej det här var min första berättelse och mitt första kapitel. Ni får gärna kommentera vad ni tycker om den och om ni vill att jag sa fortsätta med den. Hoppas ni tyckte den var bra:) puss på er<3
YOU ARE READING
Bad Boy, Good Boy
Fanfiction15 åriga Amanda flyttar med sin pappa upp till Uppsala där det händer en massa saker. Kommer hon orka med alla de nya inbjudna och de oinbjudna vännerna? VARNING! Det kan bli grovt på vissa ställen!