Bad Boy, Good Boy

Kapitel 2. Första dan i skolan

Amandas perspektiv

Det tog hela dan att packa upp alla sakerna men nu är vi äntligen klara. Klockan är nu halv tio och vi började plocka upp sakerna klockan halv två. Jag ligger i min säng och kollar på min mobil. Imon är det första dan i skolan tänker jag. Utan att jag märker det så åker ögonlockarna ner och jag somnar.

Jag vaknar av att min väckarklocka ringer. Jag öppnar ögonen långsamt och kliver upp. Jag går in i badrummet intill. Jag tar fram min tandborste, lägger lite tandkräm på den och borstar tänderna. Sen går jag in i mitt sovrum igen och sätter på mig min favorit tröja, det är en vit magtröja med spets nertill, och ett par svarta låg midjade jeans. Jag går fram till mitt sminkbord och sätter mig ner. Jag tar bara lite mascara för jag vill att de ska se vem jag är ( alltså inte en bitch med massa smink. ) jag tar fram min hårborste och borstar igenom mitt långa bruna hår. När jag är klar med det går jag ner. Jag packar väskan och äter frukost. Klockan fem i åtta går jag hemifrån.

Skolan börjar tjugo över åtta och det tar ungefär en kvart att gå till skolan men jag vill ju inte komma försent till skolan och verkligen inte första dan.

När jag kommer till skolan har jag ju inget skåp än så jag sätter mig på en bänk utanför det jag tror är mitt klassrum.
Klockorna ringer och jag går och frågar en lärare vilket klassrum som är 9a:s.

- Det är klassrummet där, säger han och pekar på klassrummet jag precis satt bredvid, är det du som är Amanda den nya eleven? fortsätter han.
- Ja, svarar jag snabbt.
- Okej då gör vi så här då, säger han och räcker fram sin hand. Jag tar fram min hand och börjar skakar hand med honom.
- Jag är Hans och är din mentor, säger han samtidigt som vi skakar hand.
- Okej, fnissar jag.
- Följ mig vi börjar snart. Vi har inga bestämda platser så du kan sätta dig var du vill, säger han med ett stort leende på läpparna.

Jag följer med in i klassrummet och sätter mig på en plats längst bak. Efter en stund kommer alla andra in.

Martinus perspektiv

När jag kommer in i klassrummet ser jag att det sitter en tjej längst bak. Hon är jätte vacker men jag kanske ska prata med henne sen. Dagen går och jag glömmer bort att jag skulle prata med henne. Jag hänger bara med min bror Marcus och Hugo som är Marcus polare.

Amandas perspektiv

Hela dan går och ingen pratar med mig. Jag tänker att det kanske blir bättre imorgon. Jag tar mina saker ur skåpet jag fått på morgonen och börjar gå hemåt,. Efter en liten stund kommer två moppar som stannar bredvid mig.

- Hej, säger den ena, jag är Martinus och det där är min bror Marcus, fortsätter han.
- Hej, säger jag och kollar på Marcus som nickar ett hej till mig.
- Vart bor du då? Frågar Marcus.
- Jag bor på den gården med grått hus där borta, säger jag.
- Okej vill du ha skjuts? Frågar Martinus.
- Ja tack, svarar jag artigt.
- Okej hoppa på, säger han. Jag hoppar på och han börjar köra mot mitt hus.

När vi är framme hoppar jag av moppen
- Vill du att jag hämtar dig imon bitti, för att köra till skolan alltså? Frågar Martinus.
- Visst om du har lust med det får du gärna, svarar jag.
- Okej stå här ute fem över åtta, hej då, säger han.
- Okej hejdå, säger jag och vinkar till honom.
Jag går in och äter en macka och sen går jag upp på mitt rum. Jag lägger mig i sängen och tänker på det som hänt under dan. Tänk att ingen pratade med mig under skolan och sen kommer de två snyggaste killarna till mig på vägen hem och erbjuder mig skjuts hem och till skolan imon. OMG asså mitt liv vänds helt upp och ner.

Hej hoppas att ni gillade detta kapitlet och inte tycker att det var tråkigt att det mest var Amandas perspektiv. Puss på er;*