Bad Boy, Good Boy

Kapitel 9. Du är så jävla snygg

Martinus perspektiv

...Hon tar tag i överkanten av mina byxor och drar av dom. Jag gör samma sak med med hennes byxor. Hon drar av min tröja och kollar först på min mage och sen upp på mig och sen ner på min mage igen.

- Vad är de älskling? Frågar jag försiktigt.

- Du är så jävla snygg, svarar hon och får ett lekfullt leende på läpparna.

Jag ler och fortsätter. Jag öppnar hennes bh och drar av hennes svarta string. Jag lägger henne längre upp i min säng. Innan jag lägger mig över henne tar jag av mina calvin klein kalsonger. Jag lägger mina läppar mot hennes och vi börjar hångla. Jag drar min hand över hennes kropp ner till hennes fitta och börjar smeka den. När den börjar bli våt trycker jag försiktigt in två fingrar. Jag tar i mer och mer för varje gång jag trycker in. Efter ett tag hör jag ett stön som lämnar hennes mun. Jag tar långsamt ut mina fingrar.

- Meh, varför slutade du? Frågar hon lite ledsamt.

-De får du se, säger jag retsamt.

Jag särar på hennes ben och börjar slicka henne. Jag tar hjälp av mina fingrar. Efter en stund märker jag att hon är på väg att komma så jag slutar och kryper upp igen.

Amandas perspektiv

Vi hånglar lite och efter ett tag gör jag så att jag är överst. Jag känner om han har mycket stånd eller inte. De har han så jag börjar sakta suga av honom. Jag känner hur den blir hårdare och hårdare. Han kommer.

- JAG ÄR KÅÅÅÅT, stönar han.

- De är liksom de som är meningen älskling, säger jag och skrattar.

Han drar upp mig och vi hånglar lite. Efter två minuters hångel tar han tag i mina ben och lägger mig som en snäcka på en snigel. Han tar tag i sin kuk och trycker in den i mig. Vi rullar runt igen. Jag är underst och har mina ben runt hans mage. Han trycker in och drar ut, trycker in och drar ut om och om igen. Det är så skönt. Ett till stön lämnar min mun. Varje gång han trycker in träffar han en speciell punkt som är extra skönt.

Jag kollar klockan. Den är 20.07. Vi har hållt på i 3 timmar.

- Babe, är du hungrig? Frågar Martinus flåsandes.

- Ja väldigt, svarar jag hest.

Vi tar på oss våra kläder och går ner till köket. Vid köksbordet sitter Marcus.

- Var det skönt? Frågar Marcus nedlåtet.

- De är väll alltid skönt om de är med någon man gillar, svarar Martinus. Varför låter du så ledsen? Fortsätter han.

- För att det skulle varit jag och Amanda inte du! Säger han högt och irriterat. Jag är jätte kär i Amanda, fortsätter han men inte lika högt.

Jag ser hur en tår lämnar hans kind och åker ner på bordet. Vi tar lite mat och går upp. Vi äter under tystnad på hans rum sen lägger vi oss i hans säng och somnar.

Hej, förlåt att jag inte skrivit på denna på ett tag men jag har liksom tappat intresset lite men nu är jag tillbaka tror jag. Hoppas ni gillade detta kapitlet även om jag kan va lite ringrostig då jag inte skrivit på några månader.