I huvudet på en drömmare

En bedd av mossa del 0.1

Tunga andetag och ljudet av torra löv som krossades under mina skor fyllde skogen. Höga träd hindrade solen från att ta sig fram. Jag flög fram i min hast, svett rann ner för min rygg samtidigt som paniken spred sig i bröstet och sporrade mig framåt. Doften av mysk kröp fram över mossan. Jag slängde en hastig blick över axeln men allt jag kunde se var snår och trädstammar, men jag kände på mig att han fanns där ute. Min panikartade flykt tog mig genom taggiga buskar som rev sönder mina kläder. Men jag kunde inte sluta springa äveb fast mina ben värkte  vid varje steg då mjöljsyra fräter mina muskler. Bristen av syre brände i mina lungor, men jag slutade inte kämpa. Skuggorna runt mug tycktes leva och jag kände hur hjärtat förtvivlat pumpade runt mitt syrefattiga blod. En rörelse i ögonvrån fick mig att tappa balansen och falla handlöst ner, mitt knä skrapade i en sten som lämnade ett jack och adrenalinet pressade ut blod. Jag hinner inte ner än registrera smärtan innan jag var på fötter igen, fast nu med ena benet halt. Hotet mot mitt liv kändes allt mer påtagligt och rovdjuret som jagade mig skrattade högt i tystnaden, medan jag spelade honom rätt i händerna. Utmaningen spred sig genon nina lämmar och jag önskade mig mig bort mer än något annat. Svetten slingrade sig ner i ögonen på mig och försämrade min syn så jag snubblade till på rötterna som korsade stigen. Mina armar sländes runt en trädstam för att rädda min balans. Gråten tryckets upp ur halsen och i ett förtvivlat försöka att inte tappa hoppet tog jag i med mina sista krafter och pressade mig bort ifrån barken bara för att springa rätt in i bröstet på min liemann. Löftet om död hängde tungt i luften och allt tycktes sakta ner så fort att kag tappade andan. Min blick vändes uppåt och mötte hans leende ögon med is i hjärtat. Så besynnerligt vacker döden är ändå. Med ett blixtrande grin av seger lufte han den blänkande kniven högt upp i luften och utförde sitt offer till gudarna. Jag fölk baklänges ner i mossan där han sedan lämnade mig för att ta mina sista andetag.