Hissen

New York City

En molnig dag ute i New York city.
Höga ständiga hus i en full rad nästan tätt intill bredvid varandra. Mångfaldiga bilar kör fram och tillbaka långsamt på smala gator.
Gående Arkitekten Jonas Mark är på väg till sitt jobb med en brun bagväska i ena handen.
Han tittar jämt och ständigt på sin armklocka.
Han vill ju inte komma försent.
Han är väldigt noga med tiden.
Han går igenom en stor entré dörr.
En stor korridor. Hissen är längst bort mot väggen. Han går till hissen. Trycker på knappen.
Dörrarna öppnas.
Han går in och trycker en våning upp.
Hissen åker. Dörrarna öppnas.
Han går ut.
Den här våningen ser nästan ut som en flygplats men den är väldigt stor.
Det är massa folk runtomkring.
Mat restauranger och stora fönster.
Allting bara glänser vitt.
Längre bort intill något hörn går han upp för trappor.
Öppnar glasdörren. Han är framme på sitt jobb.
Precis till höger bredvid in mot väggen finns en hiss.
Han går in i den. Våning 5 ska han till.
Hissen åker väldigt långsamt upp.
Tittar frustrerande på sin klocka.
Pling! Dörrarna öppnas.
Han går in i ett konferensrum.
1 tim senare.
Mötet är slut.
Alla packar sina delar.
Jonas är den första som går ut.
Precis innan han går förbi hissdörrarna öppnas dem.
En skräckslagen gammal man utan hår med bara vita slitna kalsonger kryper långsamt ut från hissen.
Han svettas.
'- Hjälp mig! Ropar han.
' Hjälp mig! Gå inte in i hissen!!'
Folk stirrar på han.
Han verkar vara något psykiskt störd.
Det är vad folket tror just nu.
Han börjar ropa skräckslaget igen.
' Lita inte på honom! Snälla tro mig!'
Han svimmar med ansiktet nedtryckt mot golvet.
Jonas går över han försiktigt med en konstig min.