Hissen

Första mardrömmen

Hissdörrarna öppnas.
Jonas tittar förhastat upp.
Det är helt svart.
Han reser sig sakta upp.
Han går fram intill kanten via dörrarna, lägger sina händer mot varsin vägg.
Han lutar sig försiktigt fram.
Tittar neråt.
Det enda som syns är alla rep som är ett tillbehör för hissen.
Långt ner till marken. Syns inte.
Allting är svart.
Jonas lutar sig snabbt tillbaka med ryggen på hissen längst bort.
Han tittar både nervöst och fundersamt runtomkring hur han nånsin ska komma härifrån.
Det finns ingen lucka på taket som det brukar göra i några hissar.
Han går tillbaka via öppen dörr.
Tittar runt om sig.
Funderar om han möjligtvis får göra den korkaste idee'n han nånsin gjort men det är ändå akut.
Han ser ett stort långt rep några få meter bort. Han suckar.
'- Bättre än inget.' Säger han.
Han backar undan.
Han försöker slappna av med en blund i ögonen. Han öppnar dem igen.
Han tar fart.
Precis innan han hinner hoppa över till repet stängs dörrarna.
Där står han frustrerad förbannad
med näven bankande hårt mot dörren.
' Fan jävla skit!!!' Skriker han oerhört högt. Han går bakåt. Torkar bort svetten med sin arm från pannan.
Han kollar på hissknapparna.
Han trycker på en. Ingenting händer.
Han trycker på alla samtidigt flera gånger om men ingenting händer.
En kvart senare.
Jonas vilar. Lyset tänts.
Hissen åker plötsligt upp väldigt långsamt. Han vaknar till.
Ställer sig upp.
Förvånadsvärd med glädje är denna dag över.  Jonas skrattar.