Omars perspektiv
"Varför bryr du dig om jag röker eller inte?!" Får jag frustrerad ut och Ogge himlar med ögonen och drar en hand genom hans hår.
"För det står ju klart och tydligt att rökning dödar, vill du dö Omar?" Yttrar han irriterad och jag nickar.
"Ja, jag vill dö" yttrar jag drar på mig mina skor och går ut från lägenheten med Ogges skrik bakom mig.
"Du kan ju inte bara gå mitt i en diskussion!" Skriker Ogge bakom mig och jag vänder mig om.
"Jag gjorde det precis!" Skriker jag tillbaka och fiskar upp en cigg från paketet och en svart tändare från mina svarta jeans byxor med hål i.
Jag sätter mig vid kanten av sjön och tittar ut. Ser hur solen sakta går ner. Det är vackert.
Jag huttrar tyst till när den liten kalla vinden slår mig i ansiktet. Jag fortsätter med att betrakta solen.
"Hej" yttrar Ogge lungt och jag ser bak där han kommer gåendes mot mig och jag vänder mig om och fortsätter betrakta solen och den vackra himlen medans Ogge sätter sig vid min sida.
"Förlåt" mumlar han försiktigt och jag vänder min blick till honom. Nickar försiktigt innan jag lägger mitt huvud mot hans bröst.
"Jag vill bara inte förlora dig igen Omar" fortsätter han och jag hummar.
"Du betyder så mycket för mig Omar och jag kan inte se en framtid utan dig" viskar han och jag hummar ännu en gång och ser honom djupt i ögonen.
"Jag älskar dig så jävla mycket" mumlar han och jag ler stort. Yttrar något innan jag pressar mina läppar mot hans.
"Jag älskar dig med"
-
Fyfaaaan vad gulligt
