Är det detta som kallas kärlek?

Kapitel 1

PROLOG!

Jag kom hem från skolan och mamma satt bara i köket och stirrade ut. ''vad är det mamma?'' Frågade jag och satte mig bredvid henne. ''Pappa... Han har lämnat oss... snyft'' jag gick fram till henne och kramade henne länge. ''vi klarar oss mamma, han var ett svin!'' sa jag tyst.

Kapitel 1

Morgonen därpå gick jag upp extra tidigt och tog en lång, varm dusch. Sen gick jag ner och gjorde iordning frukost till mamma. ''Shit'' klockan var redan 8, bara 30 min kvar tills första lektionen började! Jag slängde i mig en tallrik fil och skrev en lapp till mamma 'God morgon mamma, det står ägg och bacon i kylen som du kan värma. puss Hanna' Jag gick in på mitt rum och hämtade väskan.

I skolan var det som vanligt jag som gick själv med alla killar som en svans efter mig.

När jag kom hem låg mamma fortfarande i sängen och jag såg inga tecken på att hon hade ätit något alls idag. jag gick fram till henne och sa ''mamma vi kommer att klara oss bättre utan honom, vi har ju lägenheten kvar också.'' hon snyftade och kramade mig. ''Jag kan börja jobba i kiosken för att tjäna lite extra pengar om du vill'' sa jag med en glad ton för att få henne på lite bättre humör. Jag tyckte verkligen synd om henne, hon älskade verkligen pappa och trodde aldrig att han skulle dra. Men det var lite skönt också, att det bara var vi två nu. Jag gick till mitt rum och ringde till restaurang ching Chang och beställde två friterade kyckling till mat. Eftersom det var fint väder tog jag cyklen dit och hämtade maten. När jag kom hem kom mamma precis ut från duschen.

När vi satt och åt plingade det till i mammas mobil. Hon sa att det inte var något men jag såg det i hennes ögon, hon blev ledsen. Vi åt under tystnad och när jag var klar dukade jag undan och gick in på mitt rum och satte på musik på högsta volym.

Jag måste ha somnat för jag vaknade av att mamma satte sig på sängen och det var då jag fick reda på det. ''Vi måste flytta, vår lägenhet är inte säker, dem har hittat giftiga ämnen i lägenheten under oss.'' Sa hon långsamt. ''v...va? Var ska vi bo då?'' jag blev helt chockad. hon svarade genast ''vi får pengar av försäkringsbolaget och dem ska köpa lägenheten också. vi kommer få massa pengar av dem. men vad säger du? Ska vi dra iväg och börja om på nytt någon helt annan stans gumman?'' Jag nickade, det var lika bra för jag hade ändå inga riktiga vänner.

*************************************

Detta är min första bok här på wattpad så om ni tycker jag ska förbättra något får ni gärna kommentera! :)

/Julia