Idag, idag rasade min värld ner. Jag fick reda på det genom skvallret som gick bland alla elever. Jag visste att du inte var i skolan, men trodde att du skulle vara hemma. Jag hade fortfarande hoppet om att du var i det slita huset. Jag sprang så snabbt som mina ben bar mig. Knackade så hårt tills mina knogar började blöda. Ingen öppnade. Dörren var låst. Det fick inte vara sant, nej.
Den kvällen låg jag i min säng och kollade upp i taket. Tänkte på dig, vackra du. Skvallret visade sig vara sant, och tårarna slutar inte rinna nerför mina kinder. Dom hade hittat din kropp, nere vid floden. Dom tror att du har hoppat från bron. När dom hittade dig så var det redan försent. Du var borta. Du var död.
BẠN ĐANG ĐỌC
Beautiful?
Truyện Ngắn"Du är vacker" En mening, tre ord, fyra stavelser, tio bokstäver Som är helt omöjligt att formulera
