Huden brister mot gatan
Och blodet
Är ett bevis på att du lever
Kan du ens känna dig äkta
Utan dunkandet
I vener och artärer?Skrikande kyla,
Svamlande hetta
Ständigt på jakt
Efter mer än det härFör vi kan inte få nog av
Giftet som allt bär på
Vi låter det fräta i munnen,
Utan att sväljaDet som skadar oss
Gör oss som lyckligast
Vi trasar isär oss själva
För tron på
Att vi kan göra merStändig fruktan
För glömskan
Ständigt beroende
Av erkännandet;
Är vi verkligen så speciella som vi tror?Alla stirrar,
Alla drömmer
Och jag tänker:
Kanske innebär att leva
Att vi dödar oss själva
Mer för varje dag//idrk how i feel about this. och jag kan inte komma på nåt mer att skriva här, men förhoppningsvis ses vi snart igen :)//
YOU ARE READING
Blå Världar
PoetryJag sitter på en tron av drömmar, men demonerna regerar i de blå världarna. Mest dikter och citat.