Badboy, watch your steps

Kapitel 22

Alarmet tjöt högt klockan 7.30. Aggressivt tryckte jag av det och telefonen flög ner på golvet.

Bakom mig ligger Oscar och vrider och vänder på sig. Jag sätter mig upp och gnuggar mina trötta ögon.

"Upp och hoppa" min hesa morgonröst leder till att jag hostar till och därefter reser mig ur sängen och in i toaletten för att fixa mig.

Efter att ha borstat tänderna och slarvigt borstat igenom mitt hår går jag ut på balkongen och tar med mig ett glas vatten.

Med fötterna uppe på balkongräcket bakåtlutad i stolen njuter jag av morgonsolen som reser sig i horisonten. Tankarna kring gårdagens kyss vimlar runt i huvudet på mig. Den kändes bra men inte så bra. 

"Babe kom in o lägg dig igen" jag suckar djupt och sluter ögonen. Ignorerar Oscars rop efter mig.

Klockan tickar iväg och tillslut slår den över till 8.00 och det är dags för att gå ner och äta frukost men när jag kommer in i rummet ligger Oscar kvar i sängen och sover.

"Men Oscar.." jag kastar en kudde på honom men han rör sig inte ur fläcken.

Uppgivet lämnar jag rummet utan ork att försöka få upp honom.

—

"Vart är Oscar?" Frågar Simon och jag rycker på axlarna "sover förmodligen"

"Har ni bråkat eller" Alex slänger en snabb blick mot mig efter Davids fråga och jag bara skakar på huvudet "nej jag orkade bara inte lägga någon energi på att väcka honom".

Matsalen är fylld av elever men det är tyst och lugnt. De svaga spotlightsen i taket ger ett dunkelt men mysigt ljus och de mörkgråa väggarna bidrar till den mysiga effekten.

"Nämen där kommer han ju" Oscar tvärsar rummet mot vårt bord och man märker hur majoriteten av tjejerna ändra fokus och har blicken brinnande på honom. Men Oscar bryr sig som vanligt inte om dem. Han är ju tyvärr väldigt attraktiv med sitt svagt blonderade hår, skarpa ansiktsdrag och muskulösa kropp, det stör mig.

Efter den trötta frukosten och extremt tråkiga föreläsningen är jag och Oscar tillbaka på vårt rum.

"Klockan är bara 12.00 vad ska vi nu göra?" Vi ligger raklånga i sängen och tittar upp i det vita höga taket. Om man tittar riktigt noga kan man skymta lite damm i hörnen av taket.

"Vi kan fortsätta det vi påbörjade igår" Oscar rullar över mig och hans ansikte hamnar farligt nära mitt. Hans doft sprider sig i mina sinnen och jag gör allt jag kan för att stå emot.

"Eller inte" jag rör mig inte ur fläcken efter mitt yttrande vilket jag tydligt ser gör Oscar förvirrad.

"Kan vi inte bara göra något som.. jag vet inte.. vänner gör?" Oscar rullar omedelbart av mig och håller handen på hjärtat för att visa att mina ord sårade honom "Åhh den friendzonen"

Jag kan inte låta bli ett skratt flyga ur mig. Jag vet inte vad det är meningen att två personer-uppenbarligen attraherade av varandra- ska göra ensamma på ett hotellrum i flera timmar. Det slutar med att båda två hamnar i sängen och pillar med sina telefoner. Dötrist.

Efter att ha bläddrat instagram upp och ner minst 10 gånger suckar jag tungt och jag ser hur Oscar ändrar fokus från sin telefon och tittar undrande på mig. Det känns verkligen som vi slösar bort hela vår semester liksom kom igen vi är i Spanien och det är strålande sol och vi väljer att sitta inne.

'Jag är så fruktansvärt uttråkad''

Jag ser hur Oscar tvekar en stund innan han frågar ''ska vi dra till stranden?''