Jag väljer dig!

En ny vän

Morgonen efter fortsätter jag och Ben till rutt 22. I gräset här gömmer sig pokémons med level 2-5 så jag vet att det blir perfekta motståndare för Ben att träna mot.

"Tackle!", Ben tacklar rattata som piper till och faller till marken omtöcknad. "Bra jobbat", säger jag till både Ben och rattata, jag sprejar lite medicin på motståndaren vilket får henne att kvickna till. Den lila lilla råttan försvinner kvickt ner i gräset igen. Jag skulle hata mig själv om jag lämnade mina motståndare omtöcknade i skogen. Jag och Ben går vidare och stöter plötsligt på Mankey, en stridspokémon.

"Mankeeee!", skriker han och ställer sig i fightposition, vilken överraskning. "Ben visa honom vad du kan", Ben som redan blivit mycket starkare än första gången han var i en strid, har också byggt på sin erfarenhet. Mankey är självklart snabbare än min bulbasaur men med hjälp av sina lianer lyckas Ben hålla fast honom och tackla honom ett antal gånger. Men så börjar Mankey använda träden omkring sig vilket gör det betydligt svårare för Ben att ta fast honom.

Uppe i skydd av trädet tar apan ett djupt andetag och jag förstår att det måste vara focus energy, vilket gör det lättare för honom att ge kritiska träffar. Han öppnar sina röda ilskna ögon och kastar sig ner från trädet rakt emot Ben. "Ben, använd lianerna för att kasta omkull honom!", men det går för fort och Mankey träffar honom med scratch attack. Ben tvingas backa bakåt men jag kan se att han är arg. Han ställer sig stadigt med alla fyra och ryter mot Mankey vilket får honom att hoppa bakåt av chocken.

"Det måste vara Growl, bra jobbat Ben!", men apan är inte klar än. Han har inte tagit skada av growl, men hans attack stats har sjunkit. "Okej Ben var beredd", Mankey ger ifrån sig ett stridsrop och skjuter fram med benet. Han använder Low Kick, "Ta hans ben och kasta honom bakåt!", skriker jag åt Ben som i sista stund får grepp om apans ben. En pokémon som Ben annars inte hade klarat av att lyfta är nu möjlig eftersom han använder sig av apans kraft framåt, för att dra honom förbi sig och emot ett träd som står bredvid mig (bakom Ben, framför Mankey). Mankey dunsar in i trädet med huvudet först. Lite vinglig vänder han sig om och tittar på mig, i väntan på en Pokéboll kanske. "Jag ska inte fånga dig, du får kila vidare om du vill. Tack för en bra match". Mankey observerar mig en sista sekund innan han klättrar upp i trädet och försvinner.

"Snygg jobbat! Det var en riktigt spännande match", berömmer jag honom samtidigt som jag rotar i väskan efter medicin för att återställa hans HP. "Bulba bulbasauar". Men innan jag hittar flaskan så dyker en fågel ner från träden och pickar ben i huvudet med sin vassa näbb. "Kraaa", ropar Spearow och snor runt för att dyka ner på Ben igen. Det här är illa, en flygtyp pokémon gör mer skada på grästyper och Ben är inte i skick för en till strid. "Spearow vänta, låt mig hela honom och sen kan vi strida", men såklart lyssnar hon inte. Så plötsligt dyker en till fågel upp i gläntan, men denna gång rakt emot spearow, det är en pidgey. Pidgey använder tackle och sen gust vilket får den andra fågeln att blåsa in bland grenarna. Med en arg blick vänder sig den besegrade fågeln om och flyger sin kos. Jag och Ben tittar förvånade på varandra.

Vår lilla hjälte landar bredvid oss och kurrar. Sen pickar hon i marken som att hon väntar på något och det är då det slår mig. "Det är du, du som jag träffade tidigare. Du är väl här för mer kakor gissar jag", jag tar fram både medicin och kakor och använder rasten för att pyssla om dem båda. "Vad modigt av dig att komma till undsättning, jag och Ben är väldigt tacksamma". Pidgey puffar upp bröstfjädrarna, hon måste vara i ganska hög lever för att klara gust. Jag tar upp min pokédex och skannar henne.

"Pidgey. En vanlig syn i skogar och träd. Den flaxar med vingarna mot marken för att sparka upp förblindande sand".

"Få se, du måste vara i level 9 om du kan gust, verkar som jag och Ben har lite mer jobb framför oss om vi ska hinna ikapp", säger jag och sneglar på honom. "Prr prr", kurrar Pidgey och flaxar med vingarna. "Ni kanske vill träna ihop? Vad sägs?", de båda skuttar till exalterat. "Pidgey om du flyger upp i trädet och river ner lite kvistar och löv så får du Ben använda dina lianer för att kasta bort dem". Det blir perfekt, det kommer öka båda deras snabbhet, träffsäkerhet och deras reflexer. Efter en stund låter jag Pidgey använda gust för att blåsa pinnar och löv mot Ben som den här gången måste undvika dem genom att vika undan. Han lyckas ganska bra även om han blir träffad ett antal gånger, snabbhet är inte en bulbasaurs starkaste sida.