Shattered

0.8

●Jack●
Hon ska ta April någonstans, utanför landet och jag vet inte vart. Paniken uppstår när dörren slår igen och jag inser att hon är borta. Igen. Vad fan ska jag göra. Jag sveper i mig det sista av vinet i mitt glas innan min mobil börjar ringa. För en sekund vill jag tro att det är hon men blir genast besviken när jag ser att det är Jacob.

"Hallå." Svarar jag och försöker låta så övertagande jag kan.

"Hej när är ni klara?" Jag spärrar upp ögonen.

"Va?"

"Skämtar du? Vart är ni?"

"Hemma?"

"Men Jack seriöst. Vi ska vara hos din syrra om tjugo minuter."

"Varför det?"

"Roligt. Skynda, jag beställer en taxi åt er. Tio minuter."

Han slänger på luren innan jag öppnar kalendern i mobilen. Fan. Staceys födelsedag. Som jag glömt. Allt verkar bara gå fel från och med nu. Jag slänger på mig en kavaj över min t-shirt och drar på mig ett par kostymbyxor innan jag springer ner och sätter mig i taxin som väntar på mig. Jag hoppar av utanför Staceys lägenhet och tänder en cigarett. 

"Röker du?" Säger Jacob som öppnar dörren till trapphuset. 

"Va?" 

"Vart är tjejerna?" 

"Vem?"

"Din fru och April?" En klump i magen växer när han säger sådär innan jag rycker på axlarna. 

"Vet inte." Säger jag bara innan jag kastar cigaretten på marken och går in. När jag öppnar dörren till hennes lägenhet vill jag direkt spy. 

"Hej!" Jag kramar om Stacey som ler stort. 

"Grattis, jag har satt in pengar på ditt konto, hann inte köpa något." 

"Det är lugnt du hade inte behövt. Vart är April?" Säger hon och tittar sig omkring. 

"April? Hemma." Ler jag innan Jacob kramar henne och sedan drar iväg mig. 

"Är du full?" Viskar han mot mig. 

"Nej." Ja förmodligen.

"Vad är det som har hänt då?"

"Ingenting har hänt." Jag går in i köket vilket jag snabbt ångrar då jag ser mamma. 

"Hej!" 

"Hej." Säger jag och svinga fram ett leende innan jag kramar om henne. 

"Vart har du Grace och April?" Om alla bara hade kunnat sluta fråga.

"Hemma." Mamma drar ihop ögonbrynen. 

"Jaha för jag ringde innan men hon svarade inte?" 

"Mm nej för de, April är sjuk. Influensa du vet." Mamma nickar bara innan hon tittar underligt på mig och sedan går förbi mig. Jag hinner gå runt allt folk en stund och småprata med människor jag inte känner och egentligen inte vill prata med innan jag blir tröttare och tröttare. Allt påminner mig om April och Grace. Jag kan inte sluta tänka på vad de gör och hur April mår. Mina tankar är på en helt annan plats hela kvällen tills det bara är några få människor kvar. Jag sitter ensam i köket och tittar rakt in i väggen innan Stacey ställer sig framför mig. 

"Har du haft det kul?" Jag nickar och ler vilket jag ser att hon inte går på. "Vad är det som har hänt?" 

"Hänt?" 

"Ja du är ju helt nere." 

"Nej det är jag inte. Jag är jätteglad hur var din dag?" 

"Bra." 

"Härligt, jag ska nog gå hem." 

"Säker?" Jag nickar och 

"Ja jag jobbar imorgon."

"O-okej men hur mår du egentligen?" 

"Bra." 

"Och de andra hur mår de?"

"Jag tror de mår bra."

"Tror?"

"De mår bra, jag måste gå." Säger jag och ställer mig upp innan hon ställer sig framför mig. 

"Nej du ska berätta vad som pågår. Vad är det med dig?"

"Mig?"

"Jack!"

"Allt är bra Stacey det är bara det att...ja...Grace hon..." Jag kan inte säga det. Det går inte. Orden kan inte formas fram.

"Vad är det med henne? Är hon okej?"

"Hon tog henne." Stacey verkar inte förstå först. Hon verkar inte alls förstå det som jag inte heller vill tro är sanningen. 

"Vad. Är det som har hänt?"

"Men hon stack okej? Hon tog April och bara drog och därför har ingen av er träffat henne på typ en månad för det har inte ens jag. Jag vet inte vart hon r eller om hon mår bra. Så är du nöjd?"

"Men herregud, du måste ju ringa polisen fattar du väl?"

"Polisen? Är du galen?"

"Hon får inte göra så?"

"Nej men vad ska polisen göra?"

"Hjälpa dig att få tillbaka ditt barn?"

"Ja eller så tar de henne och då får ingen träffa henne. Låt mig sköta detta och säg inte till någon om vad som har hänt." 

"Du kan inte göra detta själv." 

"Jo för alla andra kommer att göra det värre."