Kapitel 1
*D/N PERSPEKTIV*
Jag smällde igen mitt skåp så hårt att alla omkring mig gav ifrån sig ett 'O'. Jag vänder mig om och går mot Endi och Laila som står en bit bort längre ner i korridoren.
"D/N!!" piper Endi och tar tag i min hand som ett tecken att det hon ska säga är superviktigt.
"Vad har hänt nu då?" frågar jag henne utan att egentligen bry mig så speciellt mycket. Allt Endi tycker är viktigt är bara nyheter om att hon fått en ny MK-väska fraktad av hemnes pappa i London eller att hon såg världen snyggaste kille igår på stan som hon vet att hon aldig kommer träffa igen.
"Felix fucking Sandman fucking gick till vår fucking rektor för typ fucking två minuer!" brister Laila ut och ja, Laila är den typen av person som använder en hel del svordomar i sina meningar men jag bryr mig inte så värst om det.
"Och han är såååå snygg!" börjar Endi innan hon fortsätter, "O vart fan va du?"
"Hemma" sa jag med ett leende. Jag hade rätt, allt handlade om en kille, så typiskt Endi.
"Vem e den här Felix då?" frågade jag.
"Skojar du?" frågade Endi och kollade på mig som om jag var efterbliven.
"Han e med i The Fooo!?"
"Har du aldrig hört talas om dem?" frågade Laila därefter.
"Nej? Borde jag?"
"Eh..Aa! De e ju bäst! Och de bor till och med i Stockholm. Alla utom en i alla fall." sa Endi.
"Aa, alla utom MIN Omar" fyllde Laila in. Jag kollade på dem som om de vore höns."Är ni seriösa? 'MIN'? Kom igen! Ni vet att ni aldrig kommer få dem och för det andra, ni låter precis som Florence och hennes gäng." Florence, eller nördarna som vi kallar dem, är våra totala fiender. Fyfan, vad jag hatar dem, Alla! Tänk att vi var vänner i lågstadiet, usch..
"Tro mig, de här killarna är Guld!" sa Laila."Killarna? Hur många e dom?" frågade jag."Fyra"
Huh..
Folket runt om oss begav sig till sina klassrum så vi gjorde detsamma. Jag och Endi går i samma klass och Laila är ett år äldre så vi splittrades åt var sitt håll när vi gått halva vägen.
"Lektion?" frågade jag.
"Hm..Tror matte" sa Endi och vi båda gav ifrån oss ett stön. Vi öppnade dörren till klassrummet och gick in. Som vanligt kom vi sist av alla men det är ändå matte som ingen av oss förstår så vi har inte missat något viktigt.
"Tjejer" sa Clara vår mattelärare strängt.
Vi sa inget utan satte oss tyst vid vårt bord bredvid varandra och så började helvetet igen. Ny vecka. Nya utmaningar. Nya skvaller. Och en ny tid att skapa bråk bland fiender. Haha, jag bara längtade tills lektionen var slut för Florence stod längst upp på min lista.
------------------------------------------------------
Så, detta var mitt första kapitel. Kort, jag vet men de andra blir längre, lovar.
Ida :*
