Kapitel 1

2.2K 37 47
                                    

Jag, Sandra och Rebecka står lutade mot betongväggen med våra väskor vid fötterna.

Det var mitten på maj, solen sken och det var helt vindstilla. Vi stod bara där och njöt av den första värmen det här året.

Några meter bort stod några killar i vår klass, dom sparkade på en boll och brottades med varandra.

Det var det ''coola'' killgänget i vår klass men det var bara dom själva som tyckte dom var coola.

Under den stora eken stod resten av killarna, dom kallades inte nördarna eller jo det gjorde dom och pratade med varandra.

Vi var klass 9nv1 i södertörnsfriskola, det var vårt sista år här så nu hade vi gått fyra år.

Jag och mina vänner trivdes hur bra som helst och visste att vi skulle gråta på skolavslutningen.

Hela klassen väntade på våra lärare som skulle skjutsa några av oss i varsin bil.

Vi tjejer hade ''paxat'' Maria och eftersom vi är just tjejer hade killarna inget att säga till om.

Först kommer Moa i sin bronsfärgade Volvo, hon parker bilen snyggt och prydligt. Hon går ut ur bilen och jag var tvungen att inte skratta ihjäl mig.

Hon har på sig korta gråa shorts, tjocka kängor med svarta strumpor upp till knäna, en blå tajt t-shirt och en svart tjocktröja över t-shirten.

-hej klassen, jag ska ta er i min bil. Ler hon sitt Moa leende och blinkar med sitt ena öga som hon alltid gör, ja precis ett tiks.

Några av ''nörd'' killarna går till henne, dom går in i hennes bil och så åker hon försiktigt iväg.

-såg ni vad hon hade på sig? Hörs Rebeckas röst.

-vem gjorde inte? Säger jag och håller handen för min mun.

En silvrig Renault kommer ner körandes, jag suckar när jag ser att det är Daniella som kommer ut.

Hon går i sina dyra svarta klackskor, i sina tajta blåa jeans och i sin Victoria's secret topp och hennes mörka hår perfekt plattat mot några av killarna i det ''coola'' gänget.

Alla hoppar in i bilen och så åker dom.

-bitch. Muttrar jag och dom andra börjar skratta.

-hon borde verkligen säga hej till oss, hon sa att hon skulle göra det men nej nej. Sandra gör massa gester med händerna medan hon säger det.

-hon är bara född till en bitch. Får Rebecka ur sig medan hon tittar på sin vita iPhone 5.

Från ingenstans kommer en stor svart bil i full fart och bromsar hårt, när jag ser bilen är det en Nissan qashqai och ut kommer Maria med stora svarta solglasögon.

Hon har på sig svarta jeans shorts och en grå munkjacka med texten Sälen på med rosa bokstäver.

-tjena tjejer, ska vi dra då? Säger Maria till oss och ler.

Alla vi tre nickar, tar våra väskor, slänger in dom i bilen och hoppar in.

Vi tränger ihop oss i baksätet, jag sitter åt höger, Sandra i mitten och Rebecka på vänster sida.

-då drar vi till den där ön då. Har någon varit på den förut? Frågar Maria medan hon kör ut från skolans område.

-nej, ingen av oss men det sägs att dom som har varit där förut aldrig har kommit tillbaka lika många som dom var när dom kom. Flinar Sandra och spärrar upp sina ögon.

-häftigt! Det kanske blir som på fredagen den trettonde eller hatchet. Säger jag som älskar alla möjliga skräckfilmer.

-vad händer med dom då? Frågar Maria och kolla i backspegeln på mig.

Jag börjar berätta om filmerna men alla vet att inget konstigt skulle hända på den där ön.

Det var bara en lugn ö, med fina träd och vatten runt om. Inget farlig skulle hända oss... Eller?

---------------------------------------------

Det var första kapitlet på den här berättelsen, lite seg nu i början men det börjar hända lite saker i nästa kapitel.

Hoppas ni gillade den! ❤️

Ön som dödarWhere stories live. Discover now