Varulvsnätter - Häxmästarens Arv Del1 🇸🇪

Kap.15 Hämnd och gottgörelse

Följande dag fick Amber en otrevlig överraskning när hon kom till sitt skåp. Någon hade skrivit 'Slampa' över skåpdörren åt henne med bred, svart tusch. Hon låtsades ändå inte om det och lämnade det hon inte behövde i skåpet.
Med engelska böckerna på armen gick hon till klassrummet. Om någon fnittrade eller mumlade när hon passerade ignorerade hon det. Hon tänkte inte visa att hon brydde sig och ärligt talat så gjorde hon inte det heller. Den som skrivit på hennes skåp var med all säkerhet någon som gillade James. Förmodligen Melinda. Det skulle inte förvåna henne alls.
Heather kom och satte sig bredvid henne i klassrummet.
"Jag såg ditt skåp. Det var säkert Melinda. Det är typiskt henne med anonyma elakheter", sa hon lågt för att ingen annan skulle höra.
"Det spelar ingen roll. Jag tänker ändå inte bry mig."
Heather hann inte säga något innan Mrs. Bramwell kom in i rummet, men Amber såg att hon sneglade på henne i ögonvrån. Amber höll blicken i sin bok och lyssnade på vad Mrs. Bramwell sa.

Efter engelskan var det dags för en lektion i geografi. Amber slapp in i klassrummet först och satte sig längst bak.
Folk skulle säkert glo lite mindre om de var tvungna att vrida på huvudet.
Hon slog upp boken och läste lite halvintresserat på första bästa sida.
Plötsligt satte någon sig bredvid henne. Hon tittade åt sidan och mötte James' blick.
"Hej", sa han och log snett.
"Hej."
"Jag såg ditt skåp..."
"Har inte alla det?" sa hon och såg ner i boken igen.
Han ryckte på axlarna.
"Jag känner bara att det är mestadels mitt fel."
"Det behöver du inte anklaga dig själv för. Det var ju inte du som skrev dit det."
"Nej, men..."
Han verkade inte komma på mer att säga och sedan började lektionen.
"Vad gör du i helgen föresten?" undrade James när Mr. Chambers var upptagen med att skriva på tavlan.
Amber såg överraskat på honom.
"I helgen?"
"Ja. Jag tänkte att jag kanske kunde gottgöra dig med något. Bio eller nått."
Det tog några sekunder för henne att samla tankarna.
"Jag har inget planerat. Inte vad jag vet. Det beror på om min morbror har några planer, men om han haft det skulle han nog ha sagt något vi det här laget."
"Okej... Vill du gå på bio eller ska vi käka någonstans?"
"Jag har ingen skillnad."
"Hm. Det går en ny film på bion nu. Har du sett den?"
"Vilken film?"
"En skräckis. Men den är bara rekommenderad från femton, så du borde nog kunna sova efter den", sa han lite skämtsamt.
"Okej."
"Okej... Ska vi säga att jag plockar upp dig strax före sju på lördag? Bion börjar halv åtta, men det är lika bra att man är där i tid, så man får bra platser."
Hon nickade.
"Jag kan vänta vid grinden vid sjutiden", sa hon sedan.
"Vid grinden? Hade du planerat att klättra ut genom fönstret också, eller har du utegångsförbud? Ska jag komma och hämta dig kan jag väl komma och presentera mig för din morbror också?"
"Om du vill. Jag vet vad vårt hus har för rykte och vi har ingen utebelysning i trädgården än. Men jag kan hålla hunden inne."
"Det får du gärna göra. Men då hämtar jag dig vid dörren som vanligt folk då?"
"Som du vill", svarade hon med en axelryckning.
Resten av lektionen satt de tysta.
Amber var inte säker på om deras planer för lördagen räknades som en dejt, eller om det skulle ses ur vänskaplig synvinkel. Hon var inte säker på vad hon ville att det skulle vara heller. Hon hade aldrig varit på en dejt och hon visste inte vad James hade tänkt sig med det hela heller.
Fast nog vore det lite spännande med en dejt förstås.

"Där är du ju."
Heather sprang ikapp henne i korridoren.
"Hade du tänkt göra något på lördag? Annars kunde vi kanske hitta på nått?" tillade Heather.
"Ledsen, men James hann före. Vi ska gå på bio."
"Du och James?"
"Ja. Han ville gottgöra mig för det där med skåpet."
"Okej... Visste jag inte bättre skulle jag säga att han gillar dig."
"Vad menar du?"
"Tja... Sedan ni två försvann in på toaletten tillsammans har han tittat lite mer åt ditt håll. Det verkar som om du fått honom att lägga märke till dig. Och nu vill han gå på bio... Man skulle ju kunna tro att det var något mer han hade i tankarna än bara gottgörelse."
Amber ryckte på axlarna.
"Vad tycker du om honom då?" undrade Heather.
Amber funderade medan hon låste upp sitt skåp.
"Jag vet inte. Visst är han snygg, men det ska ju vara lite mer än så för att det ska funka."
"Visserligen. Men så vitt jag vet är James helt okej. Jag menar, jag har aldrig hört att han skulle ha varit otrevlig eller så. Jag känner ju honom inte, men jag har aldrig hört något negativt om honom heller. Inte vad jag minns i alla fall."
Det slog Amber att hon inte fann Heathers prat lika irriterande längre.
Kanske hon börjat vänja sig? Eller så hade Heather varvat ner och börjat slappna av när de pratade med varandra. Antingen det eller så hade hon helt enkelt börjat se Heather som en vän.