Du är en ängel-a.l ✓

Prolog

Jag heter Axel, jag är med i ett band som heter Hov1 där jag är DJ. Jag är 20 år, fyller 21 i augusti.

Förra året blev jag tillsammans med världens finaste tjej, Amanda. Hon var mitt livs kärlek och jag älskar henne men hela mitt hjärta.
Hon hade många problem, mycket som var jobbigt i hennes liv. Hennes mamma var alkoholist och hennes pappa hade blivit mördad när hon var tio. När hon var femton så hade hon fått bo hos en fosterfamilj, där hade hon blivit misshandlad. Hon hade varit med om flera våldtäkter varav många av hennes fosterpappa.
Så för en vecka sen orkade hon inte mer.
20/7 2018 hittade jag ett brev på min säng. Ett avskedsbrev från henne.

Till min fina Axel

Jag vill att du ska veta att ingenting är ditt fel. Jag älskar dig enormt mycket och jag vill inte att du ska ta på dig skulden för detta. Men du vet hur jobbigt jag har haft det i livet. Idag började min dag bra, jag vaknade upp bredvid dig, jag skulle träffa Simone och vi skulle gå ut och äta på en fin resturang och inatt skulle ni släppa still och hon dansar vidare i livet pt2. Men det blev inte som vi hade tänkt oss. När jag hade gått ut så var det en 50 årig man som började ta på mig. Och du vet att tack vare mina ätstörningar jag precis blivit av med så är jag inte såpass stark att jag kunde putta bort honom. När han äntligen hade lämnat mig ifred så ringde Simone och säger att hon måste ställa in för hon och William skulle träffas istället, som alltid. Jag vet inte ens varför jag hoppades på något. Men jag tänkte iallafall gå en promenad för att rensa tankarna. Då ser jag dig, jag blir lycklig och börjar gå snabbare fram mot dig men då inser jag att du står och hånglar med någon annan. Jag tror att det var Evelina, hon som gick i min klass. Där och då går mitt hjärta sönder. Jag älskar ju dig. Du står och hånglar med någon annan. Jag gick hit, hem till dig. Och nu skriver jag detta brevet. Mitt hejdå. När du läser detta finns jag inte mer. Jag har varit på västerbron och skrivit ett avslutsdatum på vårt lås. Sen satte jag på Gudarna på västerbron och dansade av kanten. Kanten av västerbron.
Och snälla uppnå alla dina mål i livet.
Jag älskar dig, andas även om inte jag andas.

Kram din Amanda

Mitt hjärta gick i miljontals bitar. Mitt livs kärlek fanns inte mer.

"Jag älskar dig. Så länge som du andas kommer jag att andas"
Det var det sista jag hade sagt till henne.

ny bok(: