Epilog

330 26 19
                                    

Idag var det ett år sedan Amanda valde att ta sitt liv, jag saknade henne fortfarande sjukt mycket men jag har gått vidare, mycket tack vare Dante.
Kvällen efter Amandas begravning, när Dante hade räddat mitt liv, så blev vi tillsammans och har varit det sen dess.
Visst vi har bråkat en del, mest har han lackat över att jag vägrat ta av min och Amandas löftesring och att jag skickat sms till henne hela tiden.
Smsen slutade jag med men löftesringen är kvar, den ska dock tas av idag.

Eftersom det idag var ett år sen Amanda dog så ska vi till hennes grav, jag hade köpt en bukett röda rosor och jag ska lägga min löftesring där, tillsammans med blommorna på graven.
Sen ska vi till västerbron, där hon tog sitt liv och vi ska väl bara vara där ett tag.
Efter det så ska jag och Dante på resturang, vi har spenderat mycket tid i studion på senaste så det kan vara skönt att bara få släppa jobbet ett tag.

Killarna lät mig skriva en egen vers, som jag får sjunga. Har gått hos en sångpedagog så min röst låter bra nu. Min vers handlar såklart om Amanda men den har faktiskt hjälpt mig gå vidare. Att dansa vidare i livet så att säga. Ja, Hon dansar vidare i livet är fortfarande min favoritlåt.

Jag är iallafall lycklig nu, tillsammans med Dante, klockan 03:45 i vår etta på söder liggandes i en säng med hans armar runt mig. Här och nu är jag lycklig.

Du är en ängel-a.l ✓Donde viven las historias. Descúbrelo ahora